I går presenterade Socialdemokraterna sin vårbudget. Och i morgon kommer Magdalena Andersson, ekonomisk-politisk talesperson, till Linköping för att första maj-tala och demonstrera mot den borgerliga regeringens jobbpolitik.
Ni har en del förslag för att minska arbetslösheten bland unga. Men ni har sagt att dessa satsningar ska finansieras genom att ta bort den sänkta arbetsgivaravgiften för unga. Hur går det ihop?
– Sedan den sänkta arbetsgivaravgiften infördes så har ungdomsarbetslösheten stigit. Långtidsarbetslösheten bland ungdomar har tredubblats och vi ser allt fler ungdomar i Fas3. Åtgärden har uppenbarligen inte varit särskilt effektiv trots att den kostar 14 miljarder varje år. Vi vill använda pengarna till annat.
Tror du att arbetsgivare vill anställa unga om det blir dyrare?
– Reformen gäller unga under 25 år. Att ta bort den är samma sak som att en anställd fyller 26 år. Det sker dagligen i hela landet.
– Men det här kan ändras i höstens budget. Hur vi gör med skatterna då beror på vilket reformutrymme som finns. Vi ser inget egenvärde i att höja skatterna.
Miljöpartiet vill behålla den sänkta arbetsgivaravgiften för unga. Är det här en flirt, inför ett eventuellt regeringssamarbete?
– Partierna kommer utveckla sin politik var för sig, sedan när vi närmar oss val får vi se hur läget ser ut då. Det här är inte en ideologisk skillnad mellan Miljöpartiet och oss, det handlar om en skillnad i skattesatser. Skiljelinjen är gentemot regeringen, som har en helt annan syn på vad som driver människor till arbete. De tycker att grundproblemet är att sjuka och arbetslösa är lata och inte vill arbeta, och därför blir det viktigt att försämra ersättningsnivåerna och sänka skatten.
Men ni vill ju behålla regeringens jobbskatteavdrag, är inne på att sänka bolagsskatten och vill nu eventuellt behålla den sänkta arbetsgivaravgiften för unga. Vad är egentligen skillnaden mellan moderaternas och socialdemokraternas ekonomiska politik?
– På samma sätt har inte moderaterna minskat antal semesterveckor eller försämrat föräldraförsäkringen efter att de vann valet. Man kan inte backa sig in i framtiden, man måste alltid utgå från hur det ser ut här och nu. Politik handlar om hur man ska använda reformutrymmet framöver, och där har vi helt olika perspektiv. För regeringen går sänkta skatter före allting annat. Vi socialdemokrater ser stora behov i äldreomsorgen, skolan, barnomsorgen och sjukvården.
Ni vill skrota Fas3, och samtidigt få fler unga i arbete. Vad har ni för konkreta förslag kring jobbskapande?
– Vi behöver ett nära samarbete mellan politik, näringsliv och akademin. Det förutsätter att man har ett innovationsråd direkt knutet till statsministern men även regionala innovationsråd för att fånga upp goda idéer.
– Vi ska ha bort den andra sjuklöneveckan som arbetsgivare betalar. Det skulle vara en lättnad inte minst för små arbetsgivare eftersom det minskar risken med att anställa.
– Vi lägger upp riktlinjer för en ny exportstrategi för små- och medelstora företag. I dagsläget är Sverige väldigt beroende av exporten från ett fåtal stora koncerner. Svensk exportmarknad ser ut att få en mycket högre tillväxt de kommande åren. Där finns en potential för svenska företag.
Ni vill ersätta Fas 3 med välfärdsjobb. Handlar det om riktiga jobb eller är det en modifierad version av Fas 3?
– I Fas 3 får du inte utföra några riktiga arbetsuppgifter och utbildningsinnehållet är lågt. Vi ser en möjlighet att höja kvaliteten i välfärden med hjälp av dessa människor. På ett äldreboende kan man exempelvis avlasta ordinarie personal och förgylla tillvaron för brukarna. Samtidigt kan man läsa in en undersköterskeexamen och på så sätt närma sig den ordinarie arbetsmarknaden.
Ni pratar även om yrkesintroduktion för unga, som ju Metall, Kommunal och Handel redan har avtal om. Vad vill ni göra där?
– Det är riktigt att avtalen finns på en stor del av arbetsmarknaden, men det har inte gett särskilt många jobb hittills. För att få fart på det föreslår vi att privata arbetsgivare som använder avtalen ska få en stimulanspeng på 10 000 kronor i månaden. För offentliga arbetsgivare gäller hela lönekostnaden upp till 75 procent. Sammanlagt handlar det om 10 000 jobb under sommaren och hösten.
Du kritiserar regeringen för att bryta mot överskottsmålet, att för mycket pengar av budgeten används för att satsa på jobbskapande åtgärder. Är de inte rimligt i den ekonomiska kris som Europa just nu går igenom?
– Reglerna är utformade på så sätt att man ska kunna spendera lite mer i dåliga tider och spara mer i goda tider. Problemet är att regeringen har varit så väldigt het på att sänka skatterna att man hamnat på en bana som inte är förenlig med överskottsmålet, vare sig i låg eller högkonjunktur.
Förre statsministern Göran Persson (S) tycker att man kan överse med överskottsmålet ett tag. Han ser hellre offentliga investeringar för att få fart på ekonomin än att regeringen sparar. Vad tycker du om det?
– Det kommer givetvis ett läge där vi behöver se över överskottsmålet, men jag tycker inte att det är dags för det ännu. Problemet med regeringen är att de säger sig vilja upprätthålla överskottsmålet fram till 2018, men i praktiken är det inte den politik som genomförs. Jag kanske är lite gammaldags, men har man regler ska man hålla sig till dem. Att hävda att man följer reglerna men sedan göra något annat tycker jag är djupt oansvarigt.
Hur ser du på Sveriges förhållande till EMU när euron krisar?
– Den frågan är inte aktuell i dagsläget. Vi har haft en folkomröstning och jag ser inte att vi skulle ha en ny omröstning i närtid. Risken för att hela valutasamarbetet ska kollapsa har minskat rejält under det senaste halvåret.