Det sÀger Jakob Carlander, legitimerad psykoterapeut i Linköping och lÀgger till:
â I MacchiariniaffĂ€ren var det höga lĂ€rde, professorer, som sĂ„ till den grad lĂ€t sig förföras att man blundade för att det saknades bevis för att Macchiarinis metoder fungerade.
Jakob Carlander pekar pÄ att det inom psykologin finns tvÄ begrepp som han tycker passar bra in hÀr, det ena Àr kognitiv dissonans och det andra Àr begreppet intermittent belöning.
Kognitiv dissonans Àr nÀr vi vet nÄgot, men gör nÄgot annat. Ett klassiskt exempel, sÀger han, Àr rökning. Jag vet att det Àr farligt och att man kan fÄ lungcancer, men jag röker ÀndÄ.
â IstĂ€llet hittar man olika, mer eller mindre rationella förklaringar. Som att alla inte fĂ„r lungcancer. Eller att mĂ„nga storrökare man kĂ€nner blivit gamla. Man försöker fĂ„ tvĂ„ motstridiga fakta till en enda verklighet.
Enligt Jakob Carlander har bedragarna förstÄtt det hÀr med att börja med de smÄ lögnerna för att sedan kunna komma till de större. Det vet att pÄ ett kÀnslomÀssigt sÀtt binda sitt offer till sig,
â Ingen börjar en ny bekantskap med att frĂ„ga om ett lĂ„n pĂ„ 200â000 kronor. Det skulle ingen gĂ„ pĂ„.
IstÀllet byggs förtroende upp, offret invaggas i sÀkerhet. NÀr frÄgan om pengar plötsligt kommer vill man fÄ ihop det hÀr och förklaringen blir dÄ; han har förtroende för mig. Det Àr för att han eller hon Àlskar mig som han frÄgar, han hade inte kunnat frÄga nÄgon annan. SjÀlv visar man respekt och tillit tillbaka genom att lÄna ut de hÀr pengarna. SÄdana reaktioner Àr allmÀnmÀnskliga, enligt Jakob Carlander. Men Àven om alla kan drabbas sÄ kan vissa vara mera sÄrbara för det hÀr med kognitiv dissonans, enligt Jakob Carlander. Det kan vara ensamhet, en oro för att bli ensam, en smÀrtsam separation eller andra motgÄngar i livet.
Han kÀnner igen det som Stina berÀttat, att hon blev arg pÄ de som försökte sÀga till henne att hon blev lurad. Han har sjÀlv haft klienter som gett bort pengar via sÄ kallade Nigeriabrev.
â Det Ă€r sĂ„ vanligt att man blir mera arg pĂ„ den som pĂ„pekar att man blir lurad Ă€n pĂ„ bedragaren. Sin förestĂ€llning om hur nĂ„got Ă€r, kan vara det sista man överger, sĂ€ger han.
För mÄnga Àr följderna av att ha blivit bedragna svÄra att leva med. Skammen Àr stor och mÄnga hamnar ocksÄ i lÄngvariga familjekonflikter.
Det andra begreppet som ocksĂ„ kan förklara hur mĂ€nniskor kan falla för romansbedragare, kallas intermittent belöning. Exempel pĂ„ det Ă€r kvinnor som stannar kvar hos mĂ€n som misshandlar dem. Förklaringen Ă€r inte sĂ€llan; de Ă€r ju Ă€ndĂ„ snĂ€lla mellan varven. Ăversatt till romansbedrĂ€gerierna ersĂ€tts den fysiska misshandeln med frĂ„gan â eller till och med kravet pĂ„ â att lĂ„na ut pengar. Det kĂ€nns fel för de flesta, men tvivlet de har, lindras av att de dĂ€remellan fĂ„r sĂ„ mycket uppmĂ€rksamhet, sĂ„ mycket komplimanger och inte sĂ€llan förespeglas giftermĂ„l i framtiden. Det hĂ€nder ocksĂ„ att mindre summor betalas tillbaka.
â Ăr det nĂ„got som binder oss vid en situation sĂ„ Ă€r det den hĂ€r lite slumpartade belöningen, konstaterar Jakob Carlander.
Han tar mobiltelefonen som exempel. Att vi hela tiden mÄste hÄlla pÄ att kolla i den handlar om att vi vill ha den dÀr belöningen som kan vara ett meddelande, mejl eller nÄgon ny post pÄ ett socialt forum.