De största avloppsrören är av betong och 120 centimeter i diameter. Betongrören för dagvatten kan vara upp till 200 centimeter. Peter Wimble är affärsenhetschef för ledningsnät på Tekniska verken.
Sakta rullar inspektionsroboten fram genom stadens avloppsrör. En nyfiken råtta tittar in i kameran, sedan en till.
Nästan 200 mil rör löper under Linköpingsbornas fötter. Rören filmas regelbundet och det är inte bara djur som fastnar på filmerna. Linköpingsborna lyckas få ner de mest märkliga saker i avloppet, som leksaker, mobiltelefoner och id-kort.
– En gång fick vi syn på en pistol. Då blev det en viss uppståndelse och en polispatrull kom till platsen. Det såg ju ut som Palmevapnet ... Men det var en leksakspistol, berättar Peter Wimble, chef för ledningsnät på Tekniska verken.
Råttorna i avloppen är egentligen inget större problem, tycker Peter, även om det händer att de letar sig upp från rören och in i ett hus.
– Det kan ske om man har en golvbrunn av äldre modell och vattenlåset torkar ut. Men för oss är rötter ett större problem än råttor, de kan växa in i rören.
Råttorna lever ett farligt liv. När det blir ett riktigt skyfall fylls rören.
– Då sköljer det in en hel del döda råttor som fastnar i vårt rensgaller, berättar Henrik Kruuse, driftingenjör på reningsverket.
Råttorna trivs i avloppssystemet, framför allt i delar som inte används längre.
Tamponger, bindor, tops, pads och snuspåsar är sådant som alltför ofta spolas ner i toalettstolen och som måste sorteras bort i reningsverket. Men det som ställer till med allra störst problem är inget av detta. Det är fett.
Fett som hälls ner i vasken kan täppa till rören både inne i bostäderna och ute i ledningsnät och pumpstationer.
2017 blev en sådan fettklump i London en världsnyhet. Den kallades för fettmonstret, var 240 meter lång och vägde 130 ton.
Några fettmonster av de dimensionerna finns tack och lov inte i Linköping.
– Vi har två spolbilar som spolar bort fett och grus året runt. Det kan även bli stopp i fastighetsägarnas ledningar, sådana som går till och mellan deras hus. Då kan vi ibland behöva hjälpa till, säger Peter.
Henrik Kruuse vid rensgallret. Här fastnar toalettpapper som inte hunnit lösas upp samt sådant som inte borde ha spolats ner. 300 ton material blir det årligen som körs till Gärstad.
På reningsverket märks det när julen närmar sig, berättar Henrik.
– När folk börjar koka sina julskinkor lägger det sig ett fettlager över hela sedimenteringsdammen. Det avskiljs och blir till biogas.
Så hur ska man då göra med hushållsfettet? Här är Tekniska verkens råd:
• Torka ur stekpannan med papper innan du diskar den.
• Är det mycket fett – skrapa ner det i gröna påsen.
• Flytande fett, som frityrolja, hälls ner i en pet-flaska och lämnas på återvinningscentral.
Peter Wimble är affärsenhetschef för ledningsnät på Tekniska verken. "Vi har 120 mil avlopps- och dagvattenledningar samt 80 mil vattenledningar", berättar han.
Den här pistolen vållade viss uppståndelse, innan man kunde konstatera att det bara var en leksak.
Tekniska verken har en monter med allehanda fynd som kommit till reningsverket.
Råttor, rötter, leksakspistol och en padda. Några exempel på vad som kan finnas i Linköpings avloppssystem.