Att det över huvud taget behövs en uppgörelse beror på att den civila flygtrafiken inte är lönsam. KLM flyger från Linköping och det gör även Nextjet, men det räcker inte för att flygplatsen ska gå runt.
Saab vill visserligen ha en civil flygplats. Deras anställda nyttjar den flitigt, men inte så mycket att de vill bekosta den helt på egen hand. Saab som flygplanstillverkare har egentligen mest nytta av banorna, för att flyga Gripen behövs ingen terminalbyggnad.
Historiskt har Saab och kommunen delat på förlusterna ända sen de statliga bidragen försvann.
Kommunen tar flygetNu landar ansvaret hos Linköpings kommun som åtar sig att betala de 34,5 miljoner kronor som driften kostar för år 2013. Samtidigt gör Saab en långsam reträtt genom att första året bidra med 8 miljoner kronor. Det tillskottet ska sen successivt minska med 2 miljoner varje år för att 2017 vara nere på noll.
Avtalet som undertecknades i början av april av Saabs platschef Jan Germundsson och kommunens ekonomidirektör Peder Brandt sträcker sig fram till 2020 och är skrivet så att kommunen ska ta risken, men också vinsten om flygplatsen lyckas öka trafiken.
EnighetPolitiskt kan Saabs företrädare känna sig ganska säkra på att flygplatsfrågan är löst för lång tid framöver. Samtliga partier i Linköpings stadshus – utom Miljöpartiet – är överens om att kommunen ska driva flygplatsen. Det finns därmed en stark majoritet.
– Det här har varit ganska lätt. Allt som har med det civila att göra är numera en kommunal angelägenhet. Både upp- och nergångar är numera kommunens, säger Jan Germundsson på Saab.
Statligt bidragFör kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (M) finns ytterligare en idé om hur flyget skulle kunna finansieras. Han vill ta pengar ur länstransportplanen, som är statens bidrag till vägar, järnvägar och cykelvägar.
– I dag får flyget inget av dessa medel. Det är inte rimligt, säger han.
Paul Lindvall (M) får stöd för sin idé hos Lars Stjernkvist (S) i Norrköping, men sen är det stopp. Jan Owe-Larsson (M) ordförande i Östsam jublar inte.
– Jag har hört honom säga det där, men jag tror inte det finns någon bred uppslutning bland kommunerna att vi ska ta pengar till driftbidrag för flygplatser. Pengarna räcker inte till och sen tycker inte jag att det är rätt att täcka underskott i flygtrafiken med dessa pengar, säger han.
Det är Östsams styrelse som beslutar om länstransportplanen. Den innehåller ungefär 118 miljoner kronor per år och Paul Lindvall tänker sig belopp i storleksordningen 5 miljoner kronor till flyget.