Skolverkets statistik visar en tydlig skillnad mellan friskolor och kommunala skolor. Av friskolornas elever klarar 85 procent kraven för att komma in på gymnasiet. Motsvarande siffra för de kommunala skolorna är 71 procent.
Är du dessutom tjej och går på en friskola så ökar chansen ännu mer. Hela 92 procent av dem klarar kraven. Är du däremot kille och går i en kommunal skola är det bara 67 procent av eleverna som klarar kunskapskraven i samtliga ämnen.
Thea privata grundskola är den skola i Linköping där flest elever har betyg i alla ämnen. Hela 95 procent. Men så är det också en friskola där sju av tio elever är tjejer. En av skolans relativt få killar ser inte det som en nackdel.
– Det är kul att många är duktiga. Klart bättre än en skola där eleverna inte bryr sig. Gör man grupparbeten så är det ju lättare att få bra betyg om man jobbar med de som bryr sig om att få bra betyg, menar Alfred Engberg Bollius som går i nian.
Ebba Karlberg går i samma klass som Alfred. Hon tror att engagerade elever ofta är med och bestämmer vilken skola de ska gå i.
– Valet var mestadels mitt. Det är ju inte mina föräldrar som ska gå här!
Men att kunna visa upp höga siffror för behörighet till gymnasiet är en viktig faktor för friskolorna för att kunna rekrytera elever. Henrik Svärd som är rektor på Kunskapsskolan i Linköping menar att föräldrarna väger in fler faktorer.
– Jag tror siffran är viktigt, men jag tror inte att den är avgörande för en förälders val till vår skola. Ett gott rykte tror jag påverkar i större utsträckning än betygsstatistiken.
Här har 90 procent av eleverna klarat kunskapskraven i samtliga ämnen. Men med bara 21 elever som underlag påverkar varje elev statistiken väldigt mycket. Det syns också i jämförelsen mellan nationella prov och slutbetyg. På Kunskapsskolan fick över hälften av eleverna ett högre betyg än resultatet på nationella provet i svenska.
– Stora avvikelser är något vi måste vara medvetna om och titta på. Provet i svenska ligger relativt tidigt på terminen, det gör att vi har tid att lyfta en elev. Störst är resan för de som riskerar att bli underkända, menar Henrik Svärd.
I skolverkets statistik finns inget som pekar på att friskolorna skulle vara frikostiga i betygssättningen för att förbättra statistiken. I flera fall verkar det vara precis tvärt om. Jämfört med resten av landets skolor får eleverna på Nya Munken i Johannelund mer sällan ett högre betyg än vad det nationella provet indikerar. Bara 1,2 procent får ett högre slutbetygbetyg än vad de skulle få om läraren bara gick på resultatet från det nationella provet i engelska. Genomsnittet för riket är att 10 procent får ett högre betyg.