Östergötland är ett av Sveriges stora jordbrukslän med omkring 3 500 stödsökande lantbrukare. Varje ansökan omfattar oftast flera olika stöd och ersättningar. Exempelvis var det cirka 11 000 stödansökningar i länet under 2016, och förra året betalades cirka 696 miljoner kronor ut. En stor del av pengarna kommer från EU-kommissionen, de fördelas främst av Jordbruksverket och länsstyrelsen. För hela landet har 8,8 miljarder utbetalats för 2017. Förväntat slutbelopp är 9,6 miljarder för stöd som söktes under förra året.
Nyligen öppnades årets ansökningsperiod för stöd hos Jordbruksverket, den sträcker sig fram till 12 april i år. En av de största förändringarna i år berör ändringar i förgröningsstödet och så kallade ekologiska fokusarealer. I praktiken betyder det att man lägger marken i träda eller sår in vissa typer av gröda, exempelvis kvävefixerande grödor. I förgröningsstödet finns regler om att minst fem procent av konventionellt odlad åkermark ska vara så kallade ekologiska fokusarealer. De som främst berörs, det vill säga inte får undantag, är lantbrukare med mycket areal på slättbygd, exempevis i Östergötland.
Syftet med förgröningsstödet är att bevara ekologisk mångfald.
Nytt är att det nu blir förbjudet att bespruta med växtskyddsmedel under vissa perioder på träda och flera andra ekologiska fokusarealer.
Det är inte LRF:s länsordförande Peter Borring särskilt glad över:
– Det innebär bara krångel eftersom vi inte kan använda tiden i träda som ett verktyg för att minska ogräset. När man "sprutar ner" trädan får man också bort svårt ogräs som kvickrot. Annars blir de rotsystemen bara starkare, säger Borring.
Han är kritisk till förgröningsstödet i sin helhet.
– Å ena sidan ville EU med förgröningsvillkoren att vi skulle bruka marken aktivt, å andra sidan ställer man krav som gör att vi lägger marken i träda, säger han.
Det finns en rad olika små förändringar, bland annat kan man få mer pengar för betesmarker och slåtterängar, men den exakta höjningen är inte beslutad ännu. Det blir också förbjudet att elda stubbåker. Efter en inspektion från EU-kommissionen plockas undantagen bort. Skälet är att om man plöjer ner grödorna så får man en mer mullrik jord, vilket eftersträvas.
Jordbruksverket flaggar också för att kravet på aktiv jordbrukare kan tas bort. Det är ett stöd som kan sökas av lantbruk där man bedriver annan verksamhet, som ridskola, rekreationsanläggning eller liknande. För att få stöd krävs att man genom bokföringen bevisar att man bedriver jordbruk. Stödet har varit administrativt tungrott och anses inte ha träffat målgruppen.
Andra nyheter handlar om djurhållning, exempelvis utökas möjligheten till ersättning för klövhälsovården på mjölkkor. Tiden mellan första och sista verkningen (klövvård) sänks från fyra till tre månader.
Ett stöd som tas bort är det för kastrering av grisar. Skälet är att stödpengarna är slut. Kastreringen görs för att undvika så kallad galtlukt på köttet. Stödet handlar om ersättning för att ge lokalbedövning till galten då den kastreras. Det är ett svenskt stöd som går utanför EU-reglerna.
– Vi kallar det lite skämtsamt för "pungpeng". Många tycker kanske att EU går in och styr. Här har vi ett stöd som kommer från Sverige och sträcker sig längre än EU-lagen. Och då tar pengarna slut, säger Peter Borring.