Enligt uppgifter från både Valmyndigheten och Statistiska centralbyrån (SCB) har antalet utlandsfödda valberättigade ökat under åren.
Enligt uppgifter från både Valmyndigheten och Statistiska centralbyrån (SCB) har antalet utlandsfödda valberättigade ökat under åren.
På riksnivå har utländska medborgare med rösträtt ökat från knappt 536 000 till drygt 600 000 personer. I Östergötland har siffran stigit med nästan 2000 röstberättiga, från cirka 18 000 till 20 000 personer. Linköping följer samma mönster med en ökning på 20 procent, från 6476 till 7814 röstberättigade.
Det är lätt att spekulera kring att fler röstberättiga inom en viss grupp kan styra valet till en viss riktning – beroende på gruppens intresse, även om det rör sig om ett par tusen röstberättiga på den lokala nivån. Dock har valdeltagandet bland utländska medborgare under åren varit något lägre än det är i allmänhet. Något som kan röra om det för den som eventuellt spekulerar.
När Kåre Vernby, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, får frågan om hur denna ökning mellan 2018 och 2022 kan påverka valet, vill han först och främst belysa risken med ojämlikt valdeltagande.
– Statsvetare har länge oroat sig för ojämlikt valdeltagande. Det finns nämligen skäl att tro att om valdeltagandet är lägre i en viss grupp än i andra så kommer politikerna att ta mindre hänsyn till den gruppens åsikter när beslut fattas. Även om valdeltagande bland utrikesfödda är ganska högt så är det lägre än bland inrikesfödda, 90 procent jämfört med 74 procent i Riksdagsvalet 2018. Det finns såklart en risk att deras åsikter inte får lika stort genomslag i politiken.
"Även om valdeltagande bland utrikesfödda är ganska högt så är det lägre än bland inrikesfödda. Då finns det en risk att deras åsikter inte får lika stort genomslag i politiken", säger Kåre Vernby, forskare på Stockholms universitet.
Kan ökningen mellan 2018 och 2022 av antalet röstberättiga göra skillnad?
– Detta får främst betydelse om det finns stora åsiktskillnader mellan de grupper som röstar mindre och de som röstar mer. Det finns såklart sådana frågor, exempelvis som har att göra med invandring och integration, men det finns också frågor där åsiktskillnaderna mellan inrikes och utrikes födda är mindre.
Historiskt sett har utrikesfödda traditionellt röstat mer rött. Till exempel har Socialdemokraterna haft jämförelsevis starkt stöd i den gruppen. Det har man kunnat se i opinionsmätningar, menar forskaren.
– På så vis kan ju ett lägre valdeltagande bland utrikesfödda få betydelse för politiken som förs, i sådan mening att till exempel Socialdemokraterna får färre mandat och därmed mindre inflytande.
Kåre Vernby vill understryka skillnaden mellan utrikesfödda som är svenska medborgare och de som inte är det. De senare får bara rösta i kommun och region, förutsatt att de har varit folkbokförda i Sverige i minst tre år. Den gruppen som har rätt att rösta i bara två nivåer har ett ännu lägre valdeltagande än övriga.
– Eftersom vi har gemensam valdag i Sverige, och vi vet att det gör folk mer benägna att rösta i alla val, kan det göra att den här gruppen får lite mindre drivkraft att faktiskt gå och rösta än alla andra. De får inte chansen att påverka riksdagsvalet på valdagen. Utländska medborgare hade ett deltagande på 34 procent i kommun- och regionvalen 2018, vilket är mycket lägre än svenska medborgare som ligger över 80 procent.
2018 i Linköping var valdeltagandet lägre i områden med mest utrikesfödda – 67.6 procent i Skäggetorp, cirka 20 procent lägre än genomsnittet.