Helen Petersson, avdelningschef förskola, Linköpings kommun och Sara Österhjelm, rektor
öppna förskolor och familjeprogram. "Vår målsättning övertid är att fler och fler ska vilja vara på förskolan och färre och färre ska få en direkt anvisning", säger Helen Petersson.
Som alla andra kommuner i Sverige förbereder Linköpings kommun sig för en ny skollag. Den nya lagen gör kommuner skyldiga att söka upp familjer med barn som inte går i förskola och reservera förskoleplats till barn som varit kort tid i Sverige.
Vi har träffat Helen Petersson, Avdelningschef Förskola och Sara Österhjelm, rektor för Öppna förskolor och Familjeprogram. De har en lång erfarenhet av att jobba med de här frågorna och bär ansvaret för att lagförslaget verkställs.
– Vi har egentligen alltid haft ett uppdrag att så många barn som möjligt ska komma in i förskolan. Nu har det bara blivit en lag, säger Helen Petersson och fortsätter:
– Skillnaden i lagen är att den är tydlig med den uppsökande verksamheten. Vi har inte tagit föräldrarna i handen riktigt för att vara bryggan över.
Varför väljer vissa föräldrar att inte skicka sina barn till förskolan?
– Ofta handlar det om att man inte har haft det samtalet med vårdnadshavaren om hur viktig förskolan är för kommande studier. Det är kulturer som krockar, säger Sara och fortsätter:
– En förälder sa en gång att de inte vill lämna sitt barn i förskolan för när barnet lämnas så är det rent, men när det hämtas är barnet smutsigt. De uppfattar det som att barnet inte är omhändertaget, att det brister i omsorgsarbetet, medan vi tänker att barnet har varit ute, lekt och haft ett aktivt lärande.
Det kan också handla om att prioritera modersmål, att ju mer tid barnen stannar hemma desto mer övar barnet på sitt modersmål.
– Svenska kommer barnet ändå att lära sig i skolan, tänker man, men ett barn kan lära sig två språk parallellt, det ena utesluter inte det andra, men det inte är säkert att vårdnadshavare har den kunskapen, säger Helen.
Det är dessutom vanligt att barnet stannar hemma när de får ett nytt syskon och vårdnadshavaren är föräldrarledig eller när man har en längre semester.
"Vår målsättning övertid är att fler och fler ska vilja vara på förskolan och färre och färre ska få en direkt anvisning", säger Helen Petersson, avdelningschef förskola, Linköpings kommun.
Vad innebär lagförändringen i praktiken?
– Lagen har två delar. Först uppsökandet så att familjer aktivt ska vilja ha sina barn på förskolan. Sedan kommer ett antal barn att anvisas en plats direkt, alltså en automatisk inskrivning. Detta kommer att ske från augusti 2023. Vår målsättning är att fler ska vilja skicka sina barn till förskolan och att färre barn ska få en direkt anvisning.
Den uppsökande verksamheten bygger på att hitta barn som är tre år eller äldre och som fortfarande är hemma. Här kommer öppna förskolan att spela en avgörande roll. Ansvariga har inte hunnit konkretisera uppsökandet, men de tänker använda sig av nyckelpersoner som brobyggare som kan föräldrarnas språk.
Barn som kommer att få en automatisk inskrivning är de som har bott kort tid i Sverige eller av annan anledning har behov av förskola för bättre språkutveckling, även om vårdnadshavare inte anmält önskemål om plats.
Det går att söka den första delen genom statistik, men den andra delen innebär mycket jobb, menar ansvariga.
– Vi kommer att ha kvar en grupp som inte kommer till förskolan. Då tolkar vi lagen att vi ska gå hem med fysisk person och knacka på dörren. Denna del kommer att ligga under öppna förskolans uppdrag, säger avdelningschefen.
"Vi nyttjar personer som har relation till området. Personer som har ett förtroendekapital. Vi måste använda oss av arenor där föräldrar träffas. Man ska inte bara ringa på – vi vill få ett möte", säger Sara Österhjelm, rektor öppna förskolor och familjeprogram.
– Eftersom vi är en segregerad stad så blir det tydligt att de här delarna speglar sig i bostadsområden, säger Sara.
I Linköping rör det sig om cirka 200 tre- till femåriga barn som inte går i förskolan. Runt 40-50 av dem ska anvisas en förskoleplats direkt.