Över hundra matkassar och lika många matlådor är iordningställda på Johanneskyrkan. På fredagar delas de ut till människor i utsatta livssituationer.
Sanna Detlefsen, direktör för Stadsmissionen, jobbar dagligen med människor i utsatta livssituationer. Det nya avtalet med Linköpings kommun sträcker sig över de två kommande åren.
– Avtalet innefattar upp till 7 500 dygnsplaceringar för hemlösa. Konkret innebär det att personer som hamnar i akut hemlöshet kan få ett biståndsbeslut av socialtjänsten för att få hjälp av oss och kan bo i vårt boende, i Stadsmissionens vandrarhem. Vi får också chans att skapa en relation till dem och bidra till att lösa problemet, säger Sanna Detlefsen.
Det syns färre tiggare på stan. Innebär det inte att hemlösheten sjunker?
– Nej. Vi möter och delar ut mat till ungefär hundra personer och vi ser högt tryck både från personer som har svenskt medborgarskap och personer från tredje land eller EU-migranter. Det finns också personer som har tillfälliga boenden, men de är trångbodda eller har svarta kontrakt. Det är ingen lösning på sikt, säger Sanna Detlefsen.
Coronapandemin har också bidragit till att nya grupper blivit hemlösa eller hamnat i en utsatt livssituation. Stadsmissionen märker att fler människor som behöver hjälp ofta är friskare och yngre än tidigare och att de inte alltid har psykosociala problem. Sedan i maj delar Stadsmissionen ut matkassar och matlådor, utöver den ordinarie verksamheten. Hittills har det delats ut runt 2 000 matkassar och nästan lika många matlådor. Cirka 100 personer brukar komma varje fredag till Johanneskyrkan när maten delas ut.
– Vi känner många av våra deltagare, men det kommer även helt nya personer och fler barnfamiljer. Det är också en konsekvens av coronakrisen. Folk har förlorat jobb och då kan gränsen till utsatthet och hemlöshet vara tunn. En enkel matkasse kan hjälpa mycket, säger Peder Barrling, projektledare på Stadsmissionen.
När vi besöker Johanneskyrkan är kön utanför lång. En av de som väntar är villig att prata med oss, men vill vara anonym. Hon ska hämta mat till en papperslös barnfamilj som fick avslag på sin asylansökan och bor nu i en liten stuga utanför Linköping.
– Familjen vill inte tigga, de vill jobba, men det enda jobb som de kan få är svartjobb. De tar det, men det ger väldigt lite pengar. Självklart skadar svartjobb landets ekonomi, men de har inget val. De vågar inte ens tänka på att åka tillbaka till sitt hemland utan väntar på att göra en ny ansökan.