Schackfyran är en nationell lagschacktävling där nästan hälften av Östergötlands fjärdeklasser var anmälda. Inför tävlingen har schackledare från klubbar och distrikt åkt ut till skolorna, lärt ut grunderna i spelet och lämnat kvar fem schackbräden att träna med.
- Vi började träna med skolan i oktober, men jag har spelat lite innan, säger Maja Eriksson från Vidingsjöskolan.
Schack är ett spel som tar en stund att lära sig och ibland en livstid att bemästra. Den ursprungliga varianten av spelet tros ha uppfunnits i östra Indien på 200-talet. Sen ska spelet ha justerats till det schack vi känner till idag i Sydeuropa på 1400-talet. Riktigt så länge har inte Schackfyran funnits men tävlingen har i alla fall hållit igång i flera decennier och har svällt till den, kanske, största schacktävlingen i hela världen.
- Schackfyran är en lagtävling för alla landets fjärdeklasser, och sammantaget innebär det, troligen, att det är världens största schacktävling, säger Ingvar Carlsson, stormästare och ordförande i Östergötlands schackförbund.
Tävlingens storlek går inte att missa i Ljungstedts matsal. Elever och föräldrar och funktionärer (från Linköpings Allmänna Schacksällskap) trängs runt borden mellan ronderna. Ronderna är för dagen uppdelade i tre omgångar där elevernas resultat räknas ihop och samlas klassvis. De tio bäst placerade klasserna får representera Östergötland i den stora finalen som avgörs i Västerås i maj.
- Tävlingsmomentet är en av de bästa aspekterna med schack. Men hos de yngre tycker jag att det viktigaste är att schack lär dem koncentration och mönsterseende, säger Ingvar Carlsson.
Koncentrationen var kännbar under tävlingen. Trots att över 400 elever samlats samtidigt för förmiddagens ronder var det inte matsals-decibel i rummet. Istället fanns fokuserade ansikten och snabba händer, dels hos Sheima Altaib och Heiley Becker som deltog för Ljuraskolans från Norrköping.
- Jag förlorade två matcher och vann en, men det var kul ändå, säger Heiley.
- Ja, det var roligt. Jag tycker inte heller att man ska vara arg eller ledsen för att man förlorat, för det är bara en lek, säger Sheima.
Och vad har ni lärt er?
- Att röra pjäserna bättre, och att våga röra pjäserna, svarar Sheima eftertänksamt.
- Ja, det har jag med. Och så har jag lärt mig att folk är jätteduktiga att göra schack matt på mig, säger Heiley.