Vår stad
Löfving utvecklade verksamheten till ett folkligt nöjescentrum. Vid sidan av serveringen ordnade han konserter, tivolin och fyrverkerier, men även spektakulära förlustelser som akrobater, lindansare, dresserade ormar och dansande björnar.
1861 övertog källarmästaren Adolf Andersson verksamheten. Efter hans bortgång 1864 köpte den färgstarke källarmästaren A P Andersson, mer känd som Bonn på Druvan, anläggningen. Nu inleddes trädgårdens storhetsperiod och festligheterna avlöste varandra.
Andersson rustade trädgården. Han lät anlägga slingrande gångar och utföra omfattande planteringar. Centralt i trädgården lät Andersson bygga en paviljong i morisk still försedd med verandor i två plan och krönt med en kupol.
Andersson lät vidare flytta en rivningshotad officerspaviljong från Malmen till trädgården. Han uppförde också ett antal små snickarglada paviljonger. År 1885 färdigställdes en teaterbyggnad vars salong rymde 750 personer. Spektakulärt var att han samma år låt uppföra en vattenklosett endast avsedd för damer. Det var Linköpings, kanske även Sveriges, första offentliga wc.
Det är efter Bonn på Druvan som kvarteret idag heter Bonden. Efter Anderssons bortgång 1886 ärvdes anläggningen av sonen Knut. Han hyrde ut teaterbyggnaden till Frälsningsarmén, som var mycket framgångsrika i Linköping. Frälsningsarmén lämnade teatern först 1914.
Trädgården blev även efter Bonn på Druvans död platsen för många olika arrangemang. I augusti 1888 höll exempelvis Östergötlands rösträttsförening sitt första årsmöte med tusentals deltagare i trädgården. År 1890 avslutades stadens allra första förstamajdemonstration i trädgården. Då var förkortad arbetstid huvudtemat.
Från 1905 hyrde Folkets Hus föreningen trädgården. Där bildades Östergötlands socialdemokratiska partidistrikt. En rad välkända talare kom att framträda i trädgården, exempelvis talade Hjalmar Branting där i augusti 1902.
Något år före första världskriget styckades kvarteret upp och kom att rymma såväl flera bostadshus som en vedgård och en vaddfabrik.
Trädgårdens namn förklaras av att fram till sin bortgång 1849 arrenderades den som sommarviste av regementsläkaren Henric Werner. Med sin familj bodde Werner vintertid vid Stora Torget. Kapten Henric Westman på Valla var dotterson till Werner. Det är hans morfaders efternamn som förklarar att Westmans välkända donation heter Westman-Wernerska stiftelsen.