Kajsa Andersson Lundblad var Skäggetorpsskolans rektor 2012-2017. Hon oroas nu av långt framskridna planer på att stänga högstadiet, hittills utan dialog med personal eller vårdnadshavare.
– Jag oroar mig för hur eleverna kommer att bli bemötta när de inte är på en skola där den särskilda kompetensen är så hög som på Skäggetorp, säger Kajsa Andersson Lundblad, efter beskedet att kommunen vill stänga Skäggetorpsskolans högstadium.
Hon anser också att frågan bör vändas på: Är det Skäggetorpselever som ska spridas ut? Eller är det elever från andra stadsdelar som ska komma till Skäggetorpsskolan?
Kajsa Andersson Lundblad var Skäggetorpsskolans rektor 2012-2017 och känner väl till stadsdelens förhållanden, med en stor del av befolkningen med bakgrund i andra länder, många nyanlända familjer, hög arbetslöshet, och förhållandevis många vuxna och barn med bristfällig skolbakgrund och språkkunskaper.
Under tisdagen meddelade Erik Östman (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, att alliansen vill stänga högstadiet på Skäggetorpsskolan. Skolan är segregerad, 97 procent av eleverna har utländsk bakgrund, tre procent har svenska som modersmål. Det visar sig i skolresultaten, enligt ledande skolpolitiker. I senaste mätningen hade 36 procent av niorna betyg som gjorde dem behöriga för vidare studier på gymnasiet.
Personal på skolan fick information om den politiska avsikten på tisdagseftermiddagen, strax före en presskonferens som Östman kallat till.
Kajsa Andersson Lundblad oroas av hur barn, vårdnadshavare och skolans personal kan komma att reagera på det abrupta beskedet, som inte föregåtts av dialog.
Under presskonferensen framhöll Erik Östman (M) och utbildningsdirektör Anders Jolby att kommunen är angelägen om att personalen på Skäggetorpsskolan nu stannar kvar, och bidrar med sin kompetens i den stora förändringen. Kajsa Andersson Lundblad ser en risk för personalflykt.
– Jag tycker det är knepigt att kommunen inte haft en dialog med den här kompetenta personalgruppen. Nu kom den här kallduschen, ett förslag som uppfattas som att det redan är beslutat. Jag tror det finns risk att tilliten har skadats och att personal ger sig iväg åt olika håll, och kanske inte ens väljer Linköpings kommun som arbetsgivare, säger Kajsa Andersson Lundblad.
Hon anser att kallduschen också drabbar vårdnadshavare och barn i området, som ingår i en socialt svagare samhällsgrupp. Många är uppväxta i auktoritära samhällen och ovana att göra sin röst hörd.
– Vi borde hjälpa in dem i vårt demokratiska samhälle med en dialog om en sån här sak. Jag tror inte att samma handhavande hade blivit accepterat i ett annat område, där vårdnadshavare har mer förmåga att protestera, säger hon.
Kajsa Andersson Lundblad understryker att hon inte är emot idén att agera för att försöka bryta segregationen och ge elever från Skäggetorp bättre förutsättningar. Men studieresultaten kommer inte automatiskt att skjuta i höjden för att elever sprids ut i klasser med fler svenska barn, framhåller hon.
Kajsa Andersson, rektor för Skäggetorpsskolan under 2012-2017, säger idag att skolans elever har andra förutsättningar än elever på andra skolor. De behöver särskilt stöd och det kan även gälla vårdnadshavare.
År 2016 riktade Skolinspektionen kritik mot Skäggetorpsskolan för låga studieresultat. Efter att Skolinspektionen satt sig närmare in i förhållandena ströks kritiken. Elever som kommit till Sverige nyligen, med bristande skolbakgrund och låga kunskaper i svenska, har svårt att nå godkända betyg på samma tid som elever uppväxta i Sverige, konstaterar Kajsa Andersson Lundblad.
– De här eleverna kan ha höjt sig från en nivå som kan sägas vara minus fem, till minus ett. De får ett F i betyg, men har ändå utvecklats otroligt mycket, beskriver hon.
Tror du att det finns en chans att Skäggetorpselever blir lyfta, eller en risk att de blir sänkta, av att hamna i klasser med mest svenska barn på andra skolor?
– Om eleverna känner sig välkomnade, om de får en god ingång, mentorskap, kamrater och stort stöd, då finns goda förutsättningar för en god skolgång. Om de får en känsla av utanförskap, i en skola där många har svensk bakgrund och i ett klassrum där många kan mycket mer, då kan det här bli värre, säger Kajsa Andersson Lundblad.
Hon anser också att frågan om spridning av elever borde vändas på. Kan andra områdens elever åka buss till Skäggetorp?
Varför är inte det ett alternativ som diskuteras, tror du?
– Jag tror inte att tanken är omöjlig men där har du det omvända, vårdnadshavare i andra områden som har starka röster och är uppväxta i vår demokratiska kultur och vet hur man ska jobba. Det skulle bli ett starkt motstånd mot ett sådant förslag.