Efter att Kjell Axelsson fått sitt tjänsterum beskjutet lät kollegorna skära ut en bit av väggen där hagelsvärmen träffat och ramade in den åt honom. "Jag var inte rädd, men jag var förbannad", säger Kjell.
– När jag ser utspelen som lokala politiker gör om satsningar, och när jag hör vad polisen säger, då blir jag förbannad, säger Kjell Axelsson.
Minnesplatsen som sörjande tilläts upprätta i Skäggetorp centrum sänder fel signaler till allmänheten och kriminella, och riskerar att ge Linköping problem för många år framöver är Kjell Axelssons slutsats:
– Man kom från hela landet till den här platsen. Det kommer att återupprepas på årsdagarna. Man ska inte acceptera att få en minnesplats för Bandidos i Linköping, säger han.
Kjell Axelsson varnar också för att organiserat kriminella kommer att rikta våld mot politiska företrädare:
– Det är inte långt borta. De angriper redan åklagare och poliser. Det är systemhotande.
Kjell Axelsson, 82, har ett förflutet som utredare och chef inom Polismyndigheten och avslutade karriären som chef för närpolisen i Västerås när han gick i pension. Han är utbildad socionom och före anställningen inom polisen arbetade han tio år som rektor för en ungdomsvårdsskola, den tidens SiS-hem, och har lång erfarenhet av barnavårdsutredningar. Han har tagit emot över 400 fosterhemsplacerade pojkar i sitt hem.
Kjell Axelsson utsattes under sin poliskarriär för tre attentat från kriminella grupperingar, två sprängningar mot sin bostad och en skjutning genom fönstret till sitt tjänsterum.
Numera bor han i Östergötland. Han har följt den politiska och polisiära utvecklingen efter morden, skjutningarna och sprängningarna i Linköping.
Nyligen deklarerade allianspartierna att Linköpings kommun satsar 80 miljoner kronor på trygghetsskapande åtgärder, med anledning av våldet och kriminaliteten som drabbar Linköping. Pengarna ska användas till fler ordningsvakter och fältsekreterare, förstärkta resurser i skolan, och fler HVB-placeringar av ungdomar men även till trygghet i ytterområden, som förbättrad belysning och fler farthinder. Pengarna riktas inte specifikt till Skäggetorp, Berga eller Ryd.
Kjell Axelsson blev arg.
– Det här är ju rena bluffen, anser han.
Den annonserade satsningen är inte vad politikerna vill få den att framstå som, menar han. Kommunens ekonomi är visserligen på det hela taget god.
– Men var är den inte god? Jo, inom socialtjänsten. Jag har gått in och kollat på ekonomin. De ligger kraftigt back. Så de här 80 miljonerna, de lär gå till att täcka underskottet. Socialtjänsten ges inte rätt förutsättningar, hävdar Kjell Axelsson.
I november 2020 rapporterade vi att social- och omsorgsnämnden gick minus 57 miljoner kronor mot budget. Nämnden har sparat men beräknas ändå gå back 30 miljoner kronor i år.
En hel del tid ägnar Kjell Axelsson åt trähantverk i sin snickarbod. Men han följer samhällets utveckling och politiken både lokalt och nationellt.
Kjell Axelsson anser också att Linköpings politiska företrädare, däribland kommunstyrelsens ordförande Niklas Borg (M) och kommunalrådet Muharrem Demirok (C) inte visar eller åstadkommer den handlingskraft och det trygghetsskapande som de pratar om.
Tre dagar efter att den 30-årige mannen, en fullvärdig medlem i Bandidos, mördats i Skäggetorp centrum samlades drygt hundra Bandidosmedlemmar i Linköping och höll en minnesstund. Många var tillresta.
Att de tilläts samlas mitt i stadsdelscentrumet ger legitimitet åt en kriminell organisation, anser Kjell Axelsson.
– Jag menar inte att de inte ska få sörja den här mannen. Det kan man göra i minneslund eller på kyrkogård. Här skulle man ha städat bort allt från platsen omgående. Det är att visa handlingskraft och att man inte accepterar våld. Att efter det stå och prata om trygghet, och anställa ordningsvakter, det är nonsens, anser Kjell Axelsson.
Han drar paralleller till Salem i sydvästra Stockholm där en 17-årig nazist misshandlade personer med invandrarbakgrund år 2000. Andra personer angrep 17-åringen och misshandlade honom till döds. I tio år efter mordet marscherade nazister till Salem varje årsdag för att hedra 17-åringen. Polisens och kommunens misstag var att tillåta den första samlingen, anser Kjell Axelsson.
– Det här tog sen enorma resurser i anspråk. Och de fick allmänheten på sig för folk accepterade inte det här.
Kjell Axelsson är också kritisk till sin tidigare arbetsgivare Polismyndigheten. Omorganisation och besparingar har lett till färre poliser ute på fältet med djup kännedom om olika bostadsområden, och det knyts för få relationer mellan poliser och invånare, är hans åsikt.
– Och sen klagar polisen på en tystnadskultur, att de inte får några uppgifter från folk när de försöker utreda brott, säger han.
En förklaring som ges till tystnaden är att invånarna i våldsutsatta områden ofta har invandrarbakgrund, inte kan bra svenska, eller bär med sig en misstro mot myndigheter som polisen. Man talar också om släktnätverk som inte vill ange varandra. Vad säger du om det?
– Det handlar om relationer, ingenting annat. När folk inte känner nån polis, då vill de inte prata med okända. Jag är mycket förvånad över att man inte har en lokal polisstation i Skäggetorp. Det är fullständigt galet.
Det har gått 20 år sedan du gick i pension. Man skulle kunna tänka att du uttalar dig om saker du inte känner till, att samhället och kriminaliteten har förändrats sedan du jobbade. Vad säger du om det?
– Testa mig. Jag har full koll på läget. Jag har kvar mina kontakter i både det kriminella lägret, och det polisiära lägret. Och jag följer det här noggrant, det har jag gjort sedan jag var tjugo år.
Lokal närvaro, långsiktighet och envishet. Det är rätt väg för att bekämpa organiserad brottslighet, anser tidigare polischefen Kjell Axelsson.
Gängrelaterad brottslighet bekämpas långsiktigt anser Kjell Axelsson och pekar på två strategier: Socialtjänsten förstärks för att effektivt fånga upp ungdomar, vars fall sedan lämnas över till utredande socionomer som inte överhopas med för många ärenden var. Polisen förstärks lokalt med kontinuerlig personal.
– Sen måste dessa myndigheter slå ihop sina krafter och koppla sitt polisiära och sociala jobb mot skolorna där man fångar upp ungdomarna, säger han.
Svensk polis jobbar ibland med att söka dialog och kontakt med kriminella grupperingar, bland annat enligt modell från andra länder, som Tyskland. Kjell Axelsson är kritisk till arbetssättet.
– Man ska inte ha någon ”dialog” med dem. De ska bekämpas. Har man ändå dialog, så ska man inte ge dem att prata om det offentligt.
Varför säger polisen så då, vad är syftet med det tänker du?
– Man vill se ut som om man gör något.