Vid förra årets terminsstart anmälde skolorganisationen till socialtjänsten att 43 barn saknades. Att färre barn saknas i år kan delvis bero på att corona-pandemin gjort att familjer inte kunnat resa utomlands, säger grundskolechef Christel Horsak.
– Det var lite väntat att färre barn skulle saknas i år. Men sexton saknade barn är sexton för många, vi vill att det ska vara noll, säger Christel Horsak.
När barn inte dyker upp i sina klasser efter sommarlovet försöker deras lärare och rektor att få kontakt med familjen. Om det inte lyckas görs en orosanmälan till socialtjänsten som får överta utredningen. I vissa fall kan finnas en oro om att barnet lever i en hederskontext och utsatts för tvångsgifte eller hålls kvar utomlands mot sin vilja. Bland årets anmälningar finns ingen sådan misstanke angiven, enligt Christel Horsak.
– Det vi har anmält är en oro för att de här eleverna inte får sin skolgång tillgodosedd, säger hon.
En förklaring till att barn saknas kan vara att de inte är saknade – bara avflyttade. Ändringar i folkbokföringen släpar efter. Socialtjänsten söker efter barnen tills en förklaring har hittats.
Socialtjänsten och skolorganisationen har ett pågående projekt där samverkan och rutiner kring saknade barn har förbättrats. Bland annat har skolorna blivit bättre på att rapportera, enligt Christel Horsak:
– När vi är bättre på att lämna över de uppgifter vi vet, och vad vi hittills har gjort, så är det lättare för socialtjänsten att ta vid.