Färre män än kvinnor blir präster

Förra året tog fler än dubbelt så många kvinnor som män examen från pastoralinstituten, där studenterna läser den praktiska delen av prästutbildningen. Samtidigt söker allt färre män till grundutbildningarna, visar statistik från Högskoleverket.

Foto: Mikael Svensson

LINKÖPING2014-07-08 10:00

Är den skäggige prästens tid förbi?

– Bilden av den manliga, auktoritära prästen har nog bytts ut till stor del, säger P­äivi Pykäläine, stiftsadjunkt och enhetschef vid stiftskansliet i Linköping.

Först i slutet av 50-talet blev det tillåtet för kvinnor att utbilda sig till präster. Sedan kyrkan separerade från staten på 90-talet har ­antalet kvinnor på utbildningarna blivit fler. År 1981 var 80 procent av prästkandidaterna män. I dag är det precis tvärtom.

Är det ett problem att färre män söker sig till yrket?

– Jag vill inte se på det som ett problem. Prästyrket är ju bara ett av många yrken som som tidigare varit mans­dominerade och inte längre är det. Nya tider kommer med nya utmaningar. Frågan är i stället hur vi vill vara kyrka i vårt stift och i vår tid, säger Päivi Pykäläine.

Vad svarar ni på den frågan?

– Det handlar om många olika­ saker. Vi vill bland ­annat ha en jämställd arbets­plats, inte bara bland prästern­a. Jämlikhet mellan de olika yrkena är också viktigt.

Hur då menar du?

– Vi befinner oss fortfarande i vad som kan kallas för en omstöpningsfas efter att kyrka­n lämnade staten­. Strukturer med starka hierarkier­ finns fortfarande kvar. Kyrkan är speciell på det sättet att där finns många olik­a yrkeskategorier. Målet­ är att jobba tillsammans och att det finns en respekt för varandras kompetenser. I planeringen av gudstjänsterna är det inte bara prästen som gör det arbetet för att sedan ha ett par medhjälpare utan vi jobbar fram nya beslut i grupp. Inte bara anställda kan vara med och påverka, alla som vill kan komma med idéer.

Trots att antalet kvinnliga präststkandidater ökar dominerar männen fortfarande yrket ute i arbetslivet.

– Att fler kvinnor än män utbildar sig till präster kommer nog att synas mer så småning om. Men just nu är det faktiskt bra balans i Linköpings stift. Bland prästern­a är vi nästan fifty-fifty och det är viktigt att jobba för att behålla den fördelningen. Fast det är fler män som sitter­ på ledande poster, säger Päivi­ Pykäläine.

Varför är det så?

– Jag tror att det finns en tradition av manliga chefer. Gamla bilder styr delvis fort­f­arande rekryteringsarbetet. Utjämningen mellan könen börjar synas men det tar tid.

Vad tycker du om Antje Jackelén på posten som ärkebiskop?

– Det är fantastiskt. Approp­å jämställdhetsperspektiv så har hon verkligen det perspek­tivet. Hon är en bra kraft i svenska kyrkan.

Vägen till prästyrket

För att bli präst krävs att du har en magisterexamen i teologi eller religions­vetenskap och att du antas som prästkandidat i ett stift. Därpå följer ett års avslutande studier vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut, som pastoralinstitutet efter omorganisation byter namn till från hösten 2014.

Du måste bli antagen som prästkandidat av biskopen i ett av Svenska kyrkans tretton stift innan du kan ansöka till prästutbildningen vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut.

Efter att du blivit antagen av ett stift går du pastoral­teologisk kurs A, motsvarande tio veckors heltidsstudier, vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut.

Efter avslutad utbildning vigs du till präst i ett av Svenska kyrkans stift. Där tjänstgör du sedan under ett års tid som pastorsadjunkt.

Källa: svenskakyrkan.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om