Extremväder kommer vi få mer av i framtiden. Arbetet med att försöka möta och begränsa effekterna av klimatförändringarna pågår på många håll och Länsstyrelsen i Östergötland presenterade för en tid sedan en ambitiös handlingsplan för klimatanpassning som gäller för åren 2021–2025. I första hand sätts fokus på tre områden:
* För mycket eller för lite vatten.
* Biologiska och ekologiska effekter.
* Hög lufttemperatur.
– Vi måste fokusera på vissa delar och välja bort andra saker. Vi hinner inte med allt på en gång, säger Magnus Mateo Edström som jobbar med klimatanpassning på Länsstyrelsen.
Allt högre temperaturer och långvariga värmeböljor kan få stora konsekvenser överallt i samhället, bland annat i tätorterna.
– I städernas värmeöar med asfalt och betong kan det bli sju-åtta grader varmare utan skyddande vegetation. Här måste vi kroka arm med kommunerna, fastighetsägare och andra aktörer och ta hjälp av dom för att skapa fler skuggiga och svala platser. Länsstyrelsen gör inte det praktiska, men vi kan hjälpa till med att exempelvis hitta finansiering och dra igång projekt, säger Magnus Mateo Edström.
I handlingsplanen sätts också fokus på problematiken med stora mängder vatten på kort tid till följd av häftiga regn eller översvämningar. Magnus Mateo Edström ger ett exempel på hur en stad kan planeras och byggas i framtiden för att klara av skyfall:
– En sänka skulle kunna användas både som en yta för rekreation och en mötesplats, men kan också fungera som damm och uppsamling av regnvatten. Nyckeln är att få bort de stora hårdgjorda ytorna där regnvattnet inte har någonstans att ta vägen.
Länsstyrelsen vill i framtiden ge plats för mer vatten och grönska på bekostnad av asfalt och betong. Samtidigt är trycket hårt i exempelvis Linköping på att bygga fler bostäder och exploatera mer mark.
– Jag ser ingen konflikt där. Förtätning är till och med bra ur klimatanpassningssynpunkt, men man måste göra det på rätt sätt.
Hur då?
– Vi måste bygga bort bilberoendet och våga prioritera ner bilismen. Meningen är väl att vi ska bo och verka i en stad, inte bara att transportera oss? Vi lever fortfarande i ett ideal från 50- och 60-talet där massbilismen var utgångspunkten. Den enorma yta man får loss genom att minska på bilarna i en stad kan lätt förtätas, men även ges plats för grönska och vatten och ytor för exempelvis spontanidrott och mötesplatser, säger Magnus Mateo Edström.
Han fortsätter:
– Bilar skapar många hårdgjorda ytor, det blir luftföroreningar och buller och det är negativt för klimatet. Här har vi en stor utmaning framför oss, att visa upp alternativ som man upplever är lika bra som bilen – fina gångstråk och cykelvägar och bra kollektivtrafik till exempel.
Upplever du att du får medhåll för dina argument?
– Det finns en samsyn på ett övergripande plan. På kommunal nivå blir det en annan dynamik. Är det någon fråga som väcker debatt så är det väl bilismen, säger Magnus Mateo Edström.
Överlag tycker han ändå att många visar förståelse för vad som måste göras för att anpassa sig efter det nya klimatet.
– Folk tycker att det är logiskt när man pratar om det. Men det är komplext och dyrt och jag är ödmjuk för att klimatanpassning tar tid, säger Magnus Mateo Edström.