Stångåstadens planer på att bygga bostäder på parkeringsytorna vid Grenadjärgatan stoppas tills vidare. Marken är alltför förorenad efter att området för länge sedan varit en soptipp.
Stångåstaden ansökte redan för över tio år sedan om att få bygga på parkeringsytorna vid Grenadjärgatan, mittemot Abisko och Lingvallen. Det kommunala bostadsbolaget siktar på drygt 200 bostäder samt kommersiella lokaler och garage.
Arbetet med en detaljplan för området har dröjt. Delvis beror detta på att området länge låg i korridoren för den planerade Ostlänken. Men det har också varit känt att marken innehåller föroreningar efter en gammal soptipp. Fram till slutet av 1940-talet tippades avfall här – på båda sidor av Bergsvägen – för att fylla igen en stor grusgrop.
Tidigare har kommunen och Stångåstaden räknat med att det trots allt går att bygga ovanpå den gamla deponin, men efter en ny markundersökning drar man nu i handbromsen.
– Fastigheten ska vara sanerad innan det blir aktuellt att påbörja planarbetet igen. Under tiden kommer området att övervakas med ett kontrollprogram som bland annat innefattar provtagning av grundvattnet, kommenterar Mikael Lekbeck, kommunens enhetschef för miljöskydd.
Markundersökningen har gjorts av Ramboll (som tidigare hette Ramböll), och den visar att lagret av gamla sopor på sina håll är tolv meter tjockt. Undersökningsrapporten pekar framför allt på riskerna med deponigas, som fortfarande bildas av det organiska avfallet trots att det legat där i många decennier. På flera håll har höga gashalter uppmätts.
Deponigas består huvudsakligen av lika delar metan och koldioxid, som när den blandas med luft kan bli explosiv. Gasen kan tränga in i byggnader och ansamlas i mindre, slutna utrymmen. Explosioner har inträffat, bland annat i lakvattenpumpstationer på deponier.
Även om explosionsrisken är liten avråder därför Statens geotekniska institut (SGI) från att bygga på gamla deponier.
Ramboll skriver att risken för exponering av deponigas för närboende i dagsläget bedöms som låg, men påpekar också att gasen skulle kunna spridas horisontellt om en större del av marken hårdgörs med betong och asfalt.
Undersökningen visar även att det på flera håll finns mycket höga halter av metaller i marken och på att föroreningar sprids via grundvattnet. Det finns inga brunnar i närheten och deponin ligger inte inom ett vattenskyddsområde, men Ramboll påpekar att grundvatten alltid är skyddsvärt.
– Att det kan laka ut ämnen från äldre deponier är väl känt. Skulle man utsätta området för ett tryck från en byggnad eller från pålning så riskerar föroreningarna att spridas ytterligare. På äldre deponier finns det ju även en risk att annat än hushållsavfall har deponerats, konstaterar Mikael Lekbeck.
SGI rekommenderar att man schaktar bort allt avfall om man ska bygga på en deponi.
– Att genomföra en sanering kommer att kosta stora belopp. Därför kommer kommunen att utreda möjligheten att söka bidrag för att sanera, säger Lekbeck.
"Vi har inte gett upp planerna på att bygga", säger Fredrik Törnqvist, vd för Stångåstaden.
Stångåstadens vd Fredrik Törnqvist hoppas att det förr eller senare blir möjligt att bygga på fastigheterna, som går under namnen Floristen 1 och Obducenten 3–7.
– Det är ett intressant läge och ett jättespännande projekt, säger Fredrik Törnqvist.
Stångåstaden har även tankar om att riva delar av Abisko centrum, på andra sidan Bergsvägen, och bygga ett 100-tal bostäder där. Men något detaljplanearbete har ännu inte inletts.
– Vi får se vad som går att genomföra i området, säger Fredrik Törnqvist.