Ulrika Söderberg, mamma till Emil är inte överdrivet orolig, mera fundersam över att allt händer så snabbt. Ingen hade haft en aning innan IVO:s beslut damp ner i tisdags eftermiddag.
– Det är så konstigt att allt ska avgöras så snabbt. Om nu inte Humana får inhibition och därför inte kan fortsätta sin verksamhet så är det ju väldigt många som berörs. Alla som har Humana som assistansbolag hamnar i en jättesvår situation, säger hon.
Om nu inte Humana får inhibering, att beslutet alltså skjuts upp, så måste familjen titta efter en ny så kallad anordnare. Det tror Ulrika att familjen kan hitta om det blir tvunget. Men att byta bolag får också konsekvenser, även om bytet är ofrivilligt.
– Det tråkiga är att de pengar vi sparat i någon slags omkostnadspott. De försvinner helt, har vi fått veta, säger hon.
Enkelt förklarat är det en slags pott där assistansbolaget avsätter en viss procent på assistansersättningen där pengarna exempelvis kan gå till resor, hjälpmedel eller bekosta kurser för assistenterna. Det här är obligatoriskt och inget val. För Ulrika Söderberg och hennes familj har det blivit en hel del pengar i potten och det vore trist om de pengarna helt skulle försvinna, tycker hon.
För familjens del är man precis inne i en process mellan assistenter och ska anställa en ny. Där finns en viss oro att den person som familjen gärna vill ha tackar nej med tanke på att Humana är den part som i så fall blir arbetsgivare. Att få tag på assistenter är inte det lättaste, konstaterar Ulrika.
Men de som verkligen måste känna sig utsatta är alla de personer som kanske inte har anhöriga eller närstående alls, tror hon.
– Det måste ju vara otroligt oroligt för de som sitter ensamma och inte har några anhöriga. De måste ha det svårt nu innan de vet.
I en tidigare intervju har Social- och omsorgsnämndens ordförande Annika Krutzén (M) berättat att hennes förvaltning tillsammans med kommunens organisation Leanlink samarbetar för att kunna ta hand om personer som inte har hittat annat bolag, om nu Humana inte får fortsätta med sin verksamhet. Det skulle i så fall drabba cirka 25 till 30 personer.
Men Annika Krutzén vill lugna alla. Ingen kommer att bli utan sin assistans, säger hon.
– Kommunen har alltid det yttersta ansvaret för detta.
I det beslut som kom från IVO i tisdags framgår att Humana har ett återkrav på 100 miljoner och att verksamheten ska vara avvecklad senast 10 februari i år.
Skälet till beslutet, enligt IVO vilar på tre omständigheter: Återkommande brister avseende anmälningsskyldighet och förvaltning av allmänna medel samt anordnar- och arbetsgivaransvar. Bristande förmåga att efterfölja IVO:s tidigare beslut avseende krav om att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Brister i seriositet och arbetsgivaransvar gällande utländsk arbetskraft.
Hans Dahlgren, kvalitetsdirektör i Humana Assistans AB, säger att Humana inte delar IVO:s bedömning.
– Vi söker inhibition och vi kommer att överklaga i förvaltningsdomstolen och vi är hyfsat övertygade om att vi kommer att vinna, säger han.
Företaget delar inte IVO:s bedömningar i någon av de tre delarna. Men Hans Dahlgren förstår att återkravet på 100 miljoner får människor att undra.
– Är man inte insatt så ser det förstås häpnadsväckande ut.
Att det skulle handla om bedrägligt beteende från Humanas sida som gör att man tvingas betala 100 miljoner tillbakavisar han. Det handlar om 2 av 100 miljoner som vunnit laga kraft i domstol, hävdar han.
– Den här granskningen har pågått i 15 år. Vår verksamhet har 11 000 brukare och 2 000 anställda. Det är egentligen bara promille av vår omsättning över tid som vi pratar om, säger han.
Att återkravet har uppstått förklarar Hans Dahlgren med att det ibland gjorts bedömningar om assistans på vaga grunder. Vilket gör att myndigheten kan kräva tillbaka pengar för utförd tid. Tidigare krävdes pengarna tillbaka från brukaren, i dag är det assistansbolaget som ska betala.
– Det är Försäkringskassan som bedömer assistansen. Det är varken vi eller klienten. Vi kan inte anses ha myndighetsliknande uppgifter och själva tvingas göra en bedömning om en klients assistanstimmar ska höjas eller sänkas.
Han påpekar att också kommuner fått återkrav och hävdar att det i dag är 115 svenska kommuner som har sådana krav.
Corren har utan framgång sökt IVO för en kommentar.