Det säger Valerie Wiltgren som Corren träffar hemma i Valla. På plats är också mamma Layal, pappa Filip och äldre systern Leannie, 14 år.
Valerie går i årskurs 6 på T1-skolorna och gillar mest bild och slöjd. Hon har förberett sig i flera månader inför antagningsprovet som hon gjorde på Folkungaskolan. Provet till konst- och designprofilen varade i tre timmar och bestod av att designa en smörkniv; att skriva en instruktion till hur man kan tillverka ett gosedjur och att teckna ett stilleben.
– Jag var nervös i flera veckor inför provet. Jag var verkligen jätteglad när jag fick besked att jag kom in. Det fanns bara 30 platser och vi var runt 150 elever som sökte, säger Valerie.
Hon var minst lika glad när hon hörde att ytterligare tre kompisar från hennes skola kom in. Dessutom blev flera av hennes kompisar från andra skolor antagna. När hon senare fick höra att profilklasserna ska läggas ner blev hon oerhört besviken.
– Informationen kom efter att jag fått skolplacering och utan möjligheten att ändra mitt förstahandsval. Jag kände mig lurad. Om jag hade vetat det innan skulle jag kanske tänkt på ett annat sätt och valt annorlunda. Det fanns ytterligare två profiler på andra högstadieskolor som jag var intresserad av. Varför kom information efter skolvalet?
Det är just det faktum att informationen om nedläggningen av profilklasserna kom efter att skolvalet och skolplaceringen har gjorts som får hela familjen att reagera.
– Vi fick inte tid att fatta rätt beslut utifrån verkliga premisser. Min dotter valde en profilklass, hon såg fram emot att gå i samma klass med barn som delar samma intresse. Jag förstår att skolans rektor vill göra något åt segregationen, det vill vi alla. Men åtgärder måste göras där de behövs. Inte genom att förstöra välfungerande klasser, säger Layal, Valeries mamma.
Vad skulle rektorn ha gjort i stället?
– Alla föräldrar säger att de är emot segregation, men inte när ansvaret förläggs till de egna barnen. Barnen kan inte på egen hand motverka segregationen. Rektorn borde ha sagt i god tid att alla klasser ska blandas och då skulle vi ha gjort skolval utifrån den rätta informationen.
Om ni hade den rätta informationen, hade ni gjort ett annat val?
– Svårt att säga nu. Men vi skulle ha haft tid att tänka på saken och resonera. Vi skulle inte ha känt oss lurade eftersom vi och Valerie då hade gjort skolvalet utifrån hur det verkligen kommer vara.
Eleverna ska läsa sina profilämnen som förut, tillsammans med de elever som valt samma profil. Duger inte det?
– Inte om man har valt profilklass. Valerie har valt en skolklass, inte en fritidsaktivitet som hon ska ägna sig åt vid sidan om skolan.
Både Valerie och hela familjen har en klar bild av hur profilklasserna fungerar eftersom storasyster Leannie har gått i musikklass på mellanstadiet och nu går i musikklass i årskurs 7. Leannie är lättad över att beslutet om nedläggningen av profilklasserna inte påverkar henne och de elever som redan går på högstadiet.
Varför är det så bra att gå i profilklasserna?
– Det bästa är gemenskapen, den blir bättre om man sjunger tillsammans. Musik är inte hobby, det är livsstil, en del av ens identitet. Och alla elever är snälla, ingen mobbar någon, säger Leannie.
Profilklasserna har redan nu undervisning i matte och NO tillsammans med de andra klasserna. Hur fungerar det?
– Det är okej, men de lektionerna är stökigare än våra andra lektioner. Och det är lite tråkigt att inte gå med sina kompisar.
Umgås ni något med de andra barnen?
– Inte direkt, vi känner inte dem och vi träffas bara på lektionerna.
Kritiken mot skolledningen har efter beslutet om nedläggningen varit stor men det finns också röster som anser att det är bra att blanda klasserna och att det är värt att prova det. Valerie är dock lagom road över "värt-att-prova"-tanken.
– Det känns som att skolledningen vill experimentera med min framtid. Jag känner mig som en kanin som blev lockad med en morot in i buren och sedan stängdes buren. Det är taskigt att göra så. Det känns fel att jag ska gå något som jag inte valt, säger Valerie.
Men hon nobbar inte helt "värt-att-prova"-lösningen. Hon anser att det bör skjutas på ett år och istället börja läsåret 24/25.
– Då vet blivande elever åtminstone vad de söker till. Och alla barn har den rätt informationen om profilklasserna när de ska välja i skolvalet.