Enligt Byggnads bryter åtta av tio företag från Östeuropa mot lagen. "Men vi har stora problem även med enmansföretag och svenska bolag", säger Richard Mellberg på Byggnads. (genrebild)
Redan 2016 rapporterade Byggnads om missförhållanden på byggen som beställts av Linköpings kommun och de kommunala bolagen.
– Då utlovades bot och bättring. Men nu kan vi konstatera att det inte blivit bättre, säger Richard Mellberg, ordförande Byggnads öst.
Richard vill inte namnge företag som Byggnads anser är oseriösa, men han tar ett par exempel från det senaste året:
- Ett företag som i dag är aktivt i Linköping som underentreprenör på ett större bygge åt ett kommunalt fastighetsbolag. Arbetstagarna uppger att de fått betala tillbaka en del av sin lön. Arbetare blir uppsagda när de protesterar.
- Kommunalt bygge 2021. Huvudentreprenören sade upp all egen personal och anlitade en underentreprenör som hade 29 miljoner kronor i obetalda skatteskulder, betalar löner på 10 000 kronor och fakturerar 220 kronor i timmen – vilket gör det omöjligt för seriösa företag att konkurrera.
– Jag skulle kunna ta 15 exempel där skattepengar används i projekt där det råder osund konkurrens. Ju större byggen, desto mer fusk. Det pågår lönedumpning, man struntar i att sätta upp byggställningar och man springer runt utan säkerhetsselar. På så vis vinner man uppdrag samtidigt som man riskerar liv och hälsa för dem som utför arbetet, säger Richard.
Richard Mellberg berättar att Byggnads på senare tid dubblerat sin arbetsinsats för att avslöja missförhållanden.
– Jag skulle vilja påstå att situationen beror på politisk naivitet. Liberaliseringar och övertro på marknadskrafter har gjort att vi gått från en respekterad byggbransch till ett hem för den organiserade brottsligheten, säger han.
Jessica Karlsson, försteombudsman på Handels avdelning 16 i Linköping, målar upp en liknande bild. Framför allt rör det sig om utländsk arbetskraft som tvingas jobba under slavliknande förhållanden.
– Ofta ser det bra ut på papperet. När vi kommer och kontrollerar finns det anställningsbevis och kollektivavtal. Men det som ofta händer är att arbetstagarna tvingas gå till bankomaten, ta ut pengar och betala tillbaka upp till halva lönen. I det läget är det svårt för oss som fack att agera, det måste polisen hantera, säger hon.
Av rädsla för att bli hemskickade tvingas många arbeta 12 timmar om dagen, 6–7 dagar i veckan, berättar Jessica.
– Som vi ser det handlar mycket om att vi inte längre har en arbetsmarknadsprövning i Sverige. Det är fritt fram för arbetsgivare att ta hit arbetskraft från andra länder. Det är jobb som borde gå till människor som redan finns här, som står utanför arbetsmarknaden och behöver komma in.
Richard Mellberg från Byggnads och Jessica Karlsson från Handels berättar allt detta på en gemensam pressträff med oppositionsrådet Kristina Edlund (S). Tillsammans har de fyra förslag för att förbättra situationen:
- Kommunen ska jobba tätare ihop med myndigheter som Skatteverket och Arbetsmiljöverket.
- De kommunala bolagen ska skapa en gemensam organisation som arbetar mot oseriösa aktörer. Fysiska arbetsplatskontroller ska göras oannonserat.
- Återinför den statliga arbetsmarknadsprövningen (en utredning om detta är redan tillsatt, se faktaruta).
- Höj lönekravet från dagens 13 000 kronor.
– Vi måste jobba stenhårt för att komma åt kriminella aktörer på Linköpings arbetsmarknad. Bygg- och miljönämnden och de kommunala bolagen behöver växla upp sitt arbete med detta, säger Kristina Edlund.