Skäggetorpsskolans högstadium stängdes sommaren 2021 när Erik Östman (M) var ordförande i barn- och ungdomsnämnden. Men stängningen berodde inte på lokalkostnader.
Det säger Timo Järvinen, ordförande i Sveriges Lärare, Linköping.
– Eftersom man inte fick prata med medlemmarna på de berörda skolorna var det svårt att bilda en uppfattning. Det är olyckligt att man lägger ner fungerande skolor, men det är ett politiskt beslut för att spara pengar. Vi kan inte ta ställning till vilka skolor som ska stängas och på det sättet spela ut våra medlemmar mot varandra. Facket ska fokusera på medlemmarnas intresse. Vi ska bevaka kommunens process att hitta nya likvärdiga tjänster till de drabbade lärarna, säger Timo Järvinen.
Hur har era medlemmar reagerat?
– De flesta är ledsna och oroliga. Det är naturligt när ens egen skola drabbas. Många oroar sig för vad som ska hända nu.
De här nedläggningarna jämförs med nedläggningen av Skäggetorpskolan. Hur ser du på det?
– Det är inte samma sak. Skäggetorpskolan var en skola. Här stressar man nedläggningen av flera skolor på några månader och det ska ske när lärarna har mest jobb. Skäggetorpskolan lades ner under ett helt år och det anlitades en projektledare för det arbetet. Trots det var inte allt frid och fröjd. För nedläggningarna av de här skolorna har inte tilldelats några extra resurser.
Har ni inom Sveriges Lärare fått försäkringar om att ingen personal ska bli uppsagd?
– Man kan säga att vi fick försäkringar om att alla behövs och att ingen personal ska bli uppsagd. Men jag ser i barn- och ungdomsnämndens internbudget att stora besparingar är på gång. Och att det inte räcker med besparingen på skollokalerna. Jag befarar att det kommer att bli stora nedskärningar på skol- och förskolepersonal för att nämnden ska få ihop sin budget, säger Timo Järvinen.
Terese Waller är ordförande i Kommunal som organiserar många anställda inom förskolor. Kommunal har inte heller tagit ställning till vilka skolor och förskolor ska läggas ner, men det finns en förståelse för att nämnden valde att spara pengar på lokaler i stället för på personal.
– Grunden till förslaget om nedläggningar är att spara pengar. Utredningen på skolornas och förskolornas beläggning har visat vilka skolor och förskolor som inte har tillräckligt många barn och var det finns plats inom samma områden. Oavsett vilka förskolor som ska läggas ner så drabbar det personal och barn. Och alla blir oroliga. Det är svårt att opponera sig mot förslag när det är baserat på att det är bättre med fler medarbetare än med fler lokaler, säger Terese Waller.
Kommunals fokus ligger också på att bevaka sina medlemmars intresse under avvecklingsprocessen, men Terese Waller oroar sig också inför framtiden och nedskärningar.
– Budgetprognosen visar att vi får det tuffare, säger hon.
Att nämnden går mot en tuffare tid, trots besparingarna som skol- och förskolenedläggningarna beräknas ge, bekräftas av Elias Aguirre (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
– Vi står inför tufft ekonomiskt läge i hela världen. Höjda priser på mat, el och bränsle påverkar skolans kostnader. Och trots att vi har skjutit till extra pengar och utökat budgetramen finns det ett besparingskrav på 1,25 procent på skolan och förskolan. Hade man tagit itu med underskott på lokalerna som låg på 40 miljoner kronor hade vi varit i en bättre situation. Men besparingskravet kommer inte att slå mot personaltätheten, säger Aguirre.