Varje år föds närmare 6 500 barn mer än tre veckor för tidigt. Många hamnar på en neonatalavdelning där bröstmjölken blir en viktig del för att barnen ska växa och må bra.
Minska sjukdomsrisk
– Barnen får näringsdropp, men den bästa näringen finns i bröstmjölk. Men framför allt minskar bröstmjölk risken för nekrotiserande enterokolit, en livshotande tarmkomplikation som de här barnen kan drabbas av, säger Anna-Karin Edstedt Bonamy, amningskonsult tillika barnläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
Mjölkersättning är inget alternativ för de allra minsta barnen, eftersom den är för svårsmält.
– Därför är vi i många fall helt beroende av donerad bröstmjölk, men i dagsläget har vi alldeles för få donatorer, säger Anna-Karin Edstedt Bonamy.
Gott om mjölk på US
I Linköping finns dock inget underskott av bröstmjölk, åtminstone inte just nu.
– Vi var först i landet med en Facebookgrupp som heter "Ge bröstmjölk, rädda liv", berättar Linda Ekstrand, vårdenhetschef för neonatal-IVA.
Sidan är väldigt aktiv och betecknas som en stor succé.
– Just nu får vi till och med tacka nej till en del som vill donera. Våra frysar är fulla, säger Linda Ekstrand.
Den mjölk som doneras måste vara färsk. Själv hanteringen är omgärdad av rigorösa hygienregler och sker på sjukhuset.
Fryst bröstmjölk håller sig i sex månader.
– Vi har sålt till Norrköping och skulle kunna sälja mer till de sjukhus som är i behov. Men tyvärr är det problem att få till kyltransporterna. Det är väldigt synd.
Dubbelt behov
Rent praktiskt går donationen till så att kvinnan kontaktar mjölkbanken i sitt landsting. Hon måste vara frisk och får inta ha genomgått någon blodtransfusion eller transplantation de senaste tolv månaderna. Kvinnan får låna hem en bröstpump samt flaskor. Mjölken fryses, pastöriseras och analyseras sedan avseende protein- och fetthalt.
– Hur många donatorer vi har just nu vet jag inte, men år 2014 hade vi 907 stycken som tillsammans donerade 6 831 liter mjölk. Jag skulle tippa att behovet är det dubbla, säger Anna-Karin Edstedt Bonamy.