Facebook och sms gör unga tröttare

Vi sover mindre och mindre. Dagens tonåringar får nära en timme mindre sömn per natt än vad tonåringarna fick för 30–40 år sedan.

Vi påverkas alla av det ständigt uppkopplade samhället. En del kan hantera det, andra inte.

Mobilen är sedan länge så mycket mer än något man ringer och sms:ar med. Väckarklocka, allmän uppslagsbok, mejl, kalender, tidtagarur, ficklampa, anteckningsblock, musik-spelare.

Inte bara ”vanlig” kommunikation och spelande sköts med mobilen. Via sociala medier organiserar man sig, planerar aktiviteter, skapar nya relationer, söker bekräftelse och uttrycker åsikter.

Det kan handla om Instagram, Facebook, Twitter, Vine och Tumblr. Hänger man inte med blir man snabbt utanför.

Och allt kan skötas från den egna sängen när mobilen är en smart minidator. Unga människor träffas allt mindre fysiskt, men desto mer i cyberspace.

Mobilen har blivit en fritidsgård och den forna korvkiosken en kuddvrå.

Det första som drabbas när vi har problem är sömnen. Problemen måste naturligtvis inte ha med våra uppkopplade liv att göra, men har det för vissa.

Många unga är stressade. De förväntas ha gjort val för framtiden, ha bra betyg, sommarjobb, se bra ut, hinna träna, vara med familj och kompisar. Och så alla sociala medier.

Det är inte ovanligt att unga, och vuxna, har mobilen bredvid sig i sängen när de sover. Ett sms-pling som rycker upp dig ur den viktiga djupsömnen gör att det tar lång tid innan du når djupsömnen igen.

På tisdagen hade Berzeliusskolan en temadag om framtida yrken och medievanor. En av föreläsarna var Pernilla Garmy, skolsköterska och doktorand vid Lunds universitet. Hon forskar om ungdomars sömnbehov, livsstil och medievanor.

Tonåringar i gymnasieåldern, som växer och utvecklas, behöver sova 8,5–9,5 timmar, men de flesta sover betydligt mindre. Snarare runt 7,5 timmar.

Inför besöket i Linköping gjorde Pernilla Garmy en webbenkät med drygt 200 deltagare från Berzeliusskolans första årskurser. Resultatet ser du i grafik här intill.

Helt utan sömn dör vi. Men även en konstant sömnbrist påverkar oss mer än vad kanske många tror. En amerikansk studie tidigare i år och med nära 3 000 tonåringar visade att elever som sover mindre än åtta timmar per natt får lägre betyg än dem som sover mer.

– Jag fann att de elever på Berzeliusskolen som kollar Facebook mer än tio gånger per dag också är de som uppger att de är tröttast och sover minst. Likaså har en tidigare studie jag gjort visat att ungdomar som regelbundet kollar Facebook medan de läser läxorna har sämre betyg.

Det Pernilla Garmy kommit fram till överensstämmer med Anna Nygrens erfarenhet. Hon är sömn- och stresspedagog i Uppsala och föreläser, utbildar och författar böcker och läromedel. Hon träffar tiotusentals elever årligen i sitt arbete.

– Jag brukar göra handuppräckning kring sömnvanor och resultatet är skrämmande. Ungefär 5 procent uppger att de sover det de bör, 9–10 timmar. 50 procent sover 7–8 timmar och 5–10 procent sover under fem timmar. Resten sover 6–7 timmar. Jag ser en tydlig trend: tonåringar sover mindre och mindre för varje år som går.

Enlig Statens Medieråd säger 90 procent av de tillfrågade ungdomarna, 17–18 år, dessutom att deras föräldrar tycker det är okej om de är uppkopplade efter 22 på vardagskvällar.

Lägg till detta mobilstrålningen.

Tidigare i år kom en fransk studie som bekräftar tidigare undersökningar om att mobilstrålning, även vid nivåer som klassats som ”låga”, påverkar djupsömnen markant.

Mona Nilsson, vice ordförande för Strålskyddsstiftelsen som arbetar för bättre kunskap om strålningens risker, ser allvarligt på studien.

– Det är ett grovt svek mot allmänheten och i synnerhet barnen att inte ta riskerna med strålning på allvar. Allt fler barn och unga har sömnproblem och psykisk ohälsa. Men i stället för att informera om den möjliga kopplingen till strålningen, och undersöka om minskad exponering reducerar symtomen, ökar förskrivningen av sömnmedel och antidepressiva mediciner.

Mobilen under kudden är, av flera skäl, en dålig idé.

Och hur 24-timmarssamhället påverkar oss på lång sikt – det är skrivet i stjärnorna.