– Jag tror att det är ett symptom på osynliggörandet av ickebinära och transpersoner. Folk har svårt för transpersoner generellt men framförallt om de bryter mot förväntningarna för hur en transperson ska vara, säger Renn Henningsson som själv är ickebinär.
Renn förklarar att dagen skulle kunna fylla funktionen att synliggöra det förtryck som ickebinära utsätts för. Samtidigt tycker hen att företag och politiska partier inte får utnyttja dagen till att sälja eller få stöd om de inte faktiskt gör något för att ändra förutsättningarna för de som är ickebinära.
Finns det något konkret som kan förbättras?
– Vi kan som samhälle bli bättre på att fråga varandra om pronomen, göra det till en naturlig grej att även introducera sig med sina pronomen till exempel "Hej jag heter Renn mitt pronomen är hen".
Hen, den, dem, hon, han, ze, e, det... Att fråga personen själv är enda säkra sättet att veta vilket eller vilka pronomen som används. Det behöver inte vara tydligt kopplat till identitet, precis som det inte är helt lätt att beskriva vad det innebär att vara ickebinär.
– I korta drag kan det vara allt som inte är hundra procent man eller kvinna, men det är ett paraplybegrepp som var och en får avgöra för sig själv vad det innebär, berättar Renn.
Det kan vara allt från att ta ställning mot den normativa könskategoriseringen, till att inte känna sig ha någon könsidentitet alls, till att det varierar eller till att en känner sig ha flera könsidentiter samtidigt.