Hemvärnet utgör hälften av försvarets insatsorganisation och nu ökar intresset för att gå med.
Den fördomsfulla bilden av hemvärnet är för många en gubbe med tallkvist i hjälmen som siktar hellre än bra. Det stämmer inte, och har förmodligen aldrig gjort.
I dag ingår cirka 22 000 personer i hemvärnet och de utgör, enligt försvaret, hälften av Försvarsmaktens insatsorganisation. Större delen av de som är med är män. Andelen kvinnor är cirka 12 procent (siffror från 2020).
– Men den trenden hoppas vi kunna vända framåt i tiden, säger Olivia Wallentin Tagesson, rekryteringskoordinator vid Livgrenadjärgruppen som stöttar frivilligorganisationerna i Östergötland.
Totalt sett har intresset för att söka till hemvärnet ökat stort i hela landet.
– Sedan januari i år ser vi en tiofaldig ökning i Östergötland, säger Olivia Wallentin Tagesson.
I Linköping består hemvärnets bataljon av fem kompanier och i dessa ingår Åtvidaberg, Mjölby, Ödeshög och Motala. Norrköping har tre bataljoner och täcker in resten av länet.
På Linköpings kommuns hemsida kan man läsa att varje kompani består av 150 kvinnor och män. Den uppgiften är från 2020. Men hur många de är i dag, vill inte Olivia Wallentin Tagesson uppge.
Jan Bohman, major och kommunikationschef vid södra militärregionen inom försvaret, med en vidare utblick över hemvärnet än enbart Östergötland, märker också av ett ökande intresse för hemvärnet. Han tror att det beror på flera saker. Omvärldsläget påverkar självklart men också att försvaret aktivt via annonskampanjer söker efter frivilliga.
Intresset för att gå med i hemvärnet har ökat i hela landet, det säger Jan Bohman, major och kommunikationschef vid södra militärregionen.
– Betydligt fler vill göra en insats nu, säger han.
Klarar försvaret av att ta hand om alla?
– Man blir inte antagen till hemvärnet över en natt. Det är en process som börjar med en gedigen säkerhetskontroll på alla som söker, det är en flaskhals som gör att det kan ta tid.
För de som gjort värnplikten eller genomgått en så kallad militär grundutbildning går det lite snabbare, men för alla andra gäller att man måste genomgå det som kallas grundläggande soldatutbildning för frivilliga, förkortas på militärt vis som GU-F.
Många inom hemvärnet har kommit in via en så kallad frivillig försvarsorganisation. Det finns arton sådana i landet, bland annat Svenska brukshundsklubben, Frivilliga flygkåren, Svenska lottakåren och Frivilliga radioorganisationen.
Bohman vill definitivt utplåna bilden av hemvärnssoldater som ett gäng äldre herrar som mest träffas för det sociala umgänget.
– Den bilden bedrar kraftig. Medelåldern idag ligger på runt 40 eller 41år, säger han.
Intresset för att gå med i hemvärnet har ökat (bilden är från en krigsförbandsövning i Kvarn).
Den uppgift som hemvärnet har är verkligen inte heller "att leka krig".
– Det är precis tvärtom. Det här är mycket dugliga personer som vi har i våra insatsförband och som vi skriver kontrakt med, och ställer krav på. Deras uppgift handlar om att skydda, bevaka och ytövervaka och inom sex timmar efter ett larm ska de ha påbörjat sitt uppdrag.
Slutsatsen och konsekvensen, enligt Jan Bohman, är att det mycket väl kan vara hemvärnet som är den del av Försvarsmakten som först möter motståndare på svensk mark.
Att gå med i hemvärnet är frivilligt, men skulle det smälla till, då är man krigsplacerad efter den specialistutbildning man genomgått.
Finns det några särskilda instruktioner till hemvärnet nu, med tanke på kriget i Ukraina?
På den frågan svarar Jan Bohman diplomatiskt att man alltid har ständig kontakt med hemvärnsförbanden och alla personal i militärregionen
– Som du förstår pratar vi aldrig om vilken beredskap vi har, då bjuder vi på för mycket information.