– Det finns mycket bra i det svenska exportstödsystemet, men export av miljöteknik behöver lite mer specifika satsningar. Det krävs insatser som främjar samarbete och nätverkande, säger forskaren Wisdom Kanda vid avdelningen för industriell miljöteknik vid Linköpings universitet. Sverige och svenskarna kan nog ofta se sig själva som duktiga på miljöfrågor och miljötekniska lösningar inom till exempel avfallshantering och energi. Men en ny studie från Linköpings universitet pekar på att det finns en stor marknad utomlands dit tekniken inte når. Wisdom Kanda har i sin doktorsavhandling jämfört med andra länder och tagit reda på varför svensk miljöteknik-export halkar efter.
– Det finns flera förklaringar. En är att export av miljöteknik skiljer sig från annan teknik eftersom man ofta måste blanda in politiska makthavare i till exempel en liten by någonstans. Det krävs utbildning och information till städernas politiska ledning och olika stödsystem till företagarna, säger Wisdom Kanda.
Området inom miljöteknik är omgärdat av mängder av lagar och förordningar, som dessutom kan vara olika beroende på vilket land man vill exportera till. En annan faktor är att installationer av ny miljöteknik leder till samhällsnytta och har stora både ekonomiska och samhälleliga konsekvenser. Det betyder att man inte kan förbise städers politiska ledning. Eller hela länders regeringar, vilket förstås kan komplicera saken för ett litet företag.
– Här är det viktigt med samarbeten mellan det privata näringslivet, kommunerna och staten. Det gäller både på hemmaplan och på den nya marknaden, säger Wisdom Kanda.
Förutsättningarna i andra länder är också annorlunda, till exempel är inte sopsortering lika utbrett på alla platser i världen. Ytterligare en förklaring är att mycket kunskap inom miljöteknik finns hos svenska kommunala bolag, exempelvis Tekniska verken. Men kommunallagen försvårar export av andra produkter än tjänster, om de inte utgör ett komplement till tjänsten. Det finns också ett stort behov av stöd till mindre bolag som behöver ett sammanhang för att visa sina uppfinningar så att andra länder kan få upp ögonen för dem.
– De riktigt stora företagen har redan en färdig infrastruktur och har lättare att ta sig fram, exempelvis när Scania satsar på miljöfordon. Men småföretagen behöver hjälp. Man kan jämföra med hur det går till när man säljer Jas 39 Gripen. Det krävs engagemang på flera nivåer, säger Olof Hjelm, professor inom industriell miljöteknik vid Linköpings universitet.
Han sitter själv i styrelsen för Cleantech Östergötland, ett kluster som samlar miljöteknikföretag.
– Det behövs både med diplomati och med arenor för att kunna visa upp sin teknik. Cleantech Östergötland är ett exempel på en sådan arena. Men det behövs flera.
Wisdom Kanda föreslår i sin avhandling bland annat att partnerskap mellan olika stora företag kan vara en lösning. Olof Hjelm beskriver Kandas genomlysning av miljöteknikexport som unik.
– Det finns ingen annan i världen som har gjort en så omfattande undersökning. Jag är också övertygad om att det finns en stor marknad för svenska miljöteknikföretag ute i världen, säger Olof Hjelm