Det säger Lena Miranda, som är vd för Science park Mjärdevi och även företräder den samlade organisationen för svenska science-parker, Sisp. Bara inom svenska IT- och telekombranschen behövs det 70 000 nya IT-experter fram till 2022. Hon konstaterar att det krävs mycket samverkan mellan det offentliga och det privata för att lösa den här knuten.
– I det här talangkriget behöver företagen jobba hårt med sin egen förmåga att vara attraktiva. Och kommunerna kan jobba aktivt för att säkerställa bra bostäder, skola/vård/omsorg och ett fritidsliv.
Varför händer så mycket inom IT och ingenjörsteknik just nu?– IT-kompetensen är en möjliggörare för de flesta andra branscher. Digitaliseringen av viktiga samhällsfunktioner är ett tecken på det. Lyckas vi inte här så kommer vi efter på bredare front.
Lena Miranda pekar på hur barn och unga måste få ett tidigt intresse för teknik, inte minst tjejer.
– Vi måste knäcka koden för att behålla tjejernas intresse. Man behöver fråga målgruppen och kanske kombinera teknik med andra intressen som hästar och smink … det låter fördomsfullt men det behövs ett sammanhang och förebilder.
Enligt Lena Miranda måste också kommunerna samordna sina insatser mycket mer för att locka till sig arbetskraft.
– Kommunerna jobbar för mycket i stuprör. Man bedriver besöksnäring och events i vissa bolag, utvecklar framtidens bostäder i ett annat bolag. Och så näringsliv i ytterligare bolag och idrottsaktiviteter i en annan verksamhet. Ungefär så ser det ut i hela regionen, och i övriga Sverige.
Hon välkomnar de nya IT-utbildningarna inom yrkeshögskolan i länet som beviljades nyligen. Hon tycker också att Sverige – inte minst universiteten – borde se över vad man gör för att behålla utländsk kompetens.
– Det handlar om entreprenörer eller talanger som kommer till svenska teknikföretag och sedan inte kan stanna. Man talar om "kompetensutvisning" i landet. På universiteten handlar det om studenter och gästforskare som får för kort tid på sig att skaffa ett jobb när de är klara. Och så åker de hem.
Peter Larsson, seniorrådgivare och mångårig samhällspolitisk direktör på Sveriges ingenjörer, anser att man måste börja i rätt ända:
– Skolan. Den riktigt stora bristen i samhället är bristen på lärare. Den är akut. Cirka 45 procent av gymnasiekullarna påbörjar högre studier, men bara en fjärdedel väljer lärarutbildningen. Skolan den plats där vi tidigt kan skapa intresset för ingenjörsyrket.
Sveriges ingenjörer fokuserar nu också på att de 10 000 studenter som väljer ingenjörsutbildningar, också slutför dem. Slutsiffran är tämligen nedslående.
– Generellt är det bara cirka 50 procent av alla som påbörjar en ingenjörsutbildning, som också slutför den. Många hoppar av för att de får jobb. De riskerar att få problem längre fram. Men många slutar också för att de inte är tillräckligt förberedda, säger Peter Larsson.
Frida Andersson, expert inom kompetensförsörjning på branschorganisationen Teknikföretagen, lever med ingenjörsbristen inpå husknuten:
– Det är länge sedan vi noterade en så stor efterfrågan bland våra medlemsföretag. Det är brist inom i princip alla områden, men värst inom systemutveckling, IT och internet of things.
Hon konstaterar också att vidareutbildning är det som gäller:
– Volvo och Scania gör nu en stor omställning från klassisk förbränningsmotor till elmotor. Därför behövs ett stort antal elektroingenjörer. En ganska liten del av den totala kunskapsbasen är nyutbildade ingenjörer. Det krävs incitament för universiteten att skapa korta vidareutbildningar. Det systemet finns inte i dag på universiteten.
Enligt henne behöver universiteten förändra sig på flera sätt:
– Det finns en skillnad i vilka utbildningar som våra företag behöver mest och dem som studenterna söker. Branschen skulle kunna samarbeta med universiteten och tala för vissa utbildningar. Och som forskare blir man främst premierad för hur mycket publikationer man har. Det finns inget som premierar hur mycket man jobbar med näringslivet, säger Frida Andersson.