Vår stad
Tillsammans utgör de byggnaderna Linköpings idag viktigaste industrihistoriska kulturminne. De utgör tillika stadens första i en stadsplan utlagda industriområde.
Anläggandet av området var en del i de näringslivspolitiska satsningar som staden genomförde på 1870-talet när stambanans öppnade skapade en kraftig framtidstro. Områdets läge sågs, med sin närhet såväl till järnvägsstationen som till hamnen, som idealiskt.
År 1873 grundade ingenjören Julius Forsell AB Linköpings Gjuteri & Mekaniska Verkstad. Vid fabriken, som låg öster om Gjuterigatan, tillverkades i första hand gjutgods. Bolagets vedspisar installerades i många östgötska kök och förbättrade såväl luften i hemmen som arbetsmiljön för de matlagande kvinnorna. Gjuteriet utförde även reparationer av båtar, tröskverk med mera.
På andra sidan Gjuterigatan lät ingenjören Charles Bratt uppföra några byggnader för sitt 1878 grundade bolag Linköpings Träförädling. Företaget producerade byggnadsmaterial och växte småningom till Nordens största tillverkare av trälister.
I augusti 1889 härjades området av en förödande brand när en spånhög antändes av gnistor från en ångmaskin. Elden spred sig snabbt, Träförädlingens byggnader stod utom räddning och av gjuteriet kom endast ytterväggarna att stå kvar. Även några andra närliggande verksamheter blev lågornas rov. Gjuteriet byggdes upp igen medan Träförädling lät uppföra helt nya fabriksbyggnader.
Gjuteriet köptes 1906 av G E Weyde, som ändrade bolagets namn till ELGE-verken. Småningom blev kabelskåp den viktigaste produkten. Familjen Weyde sålde företaget 1969. Det lades ned 2001.
Hösten 1892 gick Träförädlingen i konkurs. Efter att byggnaderna stått öde ett par år startade Heinrich Sackman 1895 möbeltillverkning i dem. Den största produkten var urfodral, bara under 1898 tillverkades över 20 000. Symaskinsbord var en annan stor artikel. I slutet av 1890-talet hade företaget över 170 anställda och var en av stadens största arbetsgivare. År 1899 lät Sackman uppföra ytterligare en fabriksbyggnad invid Södra Oskarsgatan.
År 1922 flyttade Svenska Maskinskyltfabriken, som grundats 1916, in i längan invid järnvägen. Vid slutet av 1930-talet övertog företaget även den byggnad som nu kallas för Skylten. Som mest hade företaget över 100 personer anställda. Maskinskyltfabriken, som sedan 1982 finns på Torvinge, är ett av Linköpings äldsta ännu verksamma företag.