"Ett par års kö är en ren katastrof"

I hallen har Maria Thorsén satt upp olika scheman. På ett finns hennes arbetstider och när Lukas, Jonathan och Benjamin har gymnastik. På skåpet sitter lapparna som talar om när de ska ge vatten till katterna, städa skrivbordet och bädda sängen.

Jobbig väntan. Två års kö i väntan på utredning blir en katastrof, säger Maria Thorsén.

Jobbig väntan. Två års kö i väntan på utredning blir en katastrof, säger Maria Thorsén.

Foto: Susanne Hasselqvist

LINKÖPING2016-04-15 14:11

Struktur är viktigt när man har ADHD eller autism eller någon annan neuropsykiatrisk diagnos. Eller när man inte alls har fått någon diagnos, men problemen finns där ändå.

Marias tre söner fyller 13, 11 och 9 år i år. Lukas är äldst och har ADHD och atypisk autism.

– Jag började misstänka att något inte stämde när han var två år, säger Maria. Han var hyperaktiv och blev arg väldigt lätt. När han gick i förskoleklass gjordes en utredning som visade att han hade ADHD.

Samtidigt fick Maria veta att hon själv har ADHD.

– Jag kände mig annorlunda under hela skoltiden, säger hon. Det här var ju en förklaring.

Lukas hade tur och fick plats i en resursskola, först på lågstadiet i Ekholmen och sedan på mellanstadiet i Malmslätt.

– Han har utvecklats enormt, berättar Maria.

Mellanbror Jonathan står i kö för att utredas.

– Han är inte hyperaktiv, men han har svårt att koncentrera sig och sitta still. Det är jobbigt både för honom och hans klasskamrater.

Yngste sonen Benjamin har svår ADHD och svårt trotssyndrom. Förr fick han stora utbrott som han inte själv kunde behärska.

– Det var jobbigt för omgivningen, men allra värst för honom själv, säger Maria. Med rätt medicin har det blivit mycket bättre.

Det finns hjälp och stöd att få, men det krävs kamp för att nå dit, berättar Maria.

– Det är jobbigt nog att kämpa för att en utredning ska göras och sedan stå i kö i sex månader i väntan på den, säger Maria. Att kötiderna nu blir ännu längre kommer att skapa jätteproblem för människor som redan har det kämpigt med att få vardagen att fungera.

Hon är orolig för att det inte bara är kötiderna som kommer att påverkas. Möjligheterna att få hjälp och stöd för dem som redan har fått sin diagnos påverkas också.

Problemet är inte att autismvården ska flyttas från habiliteringen till BUP, säger hon.

– Problemet är i stället att de inte får tillräckligt med personal för att det ska funka. BUP är överbelastat redan nu, och jag förstår inte hur politikerna tänker. Alla blir lidande av att diagnoserna dröjer. Ett par års kö är en ren katastrof.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om