- Jag ser rapporten som ett kvitto på att vi känner till våra problem, säger Catharina Rosencrantz.
Tillsammans med partikollegan Niklas Borg har hon länge kämpat mot uppdelningen av Linköpings socialtjänst i en myndighetsdel och en kommunal del, som inte förmår samarbeta mellan sig och med skola och polis kring ungdomar som behöver sociala insatser.
- Jag har ett politiskt ansvar att driva de här frågorna. Rapporten är ett jättestarkt stöd.
Nu pågår en budgetprocess där Catharina Rosencrantz begär pengar så att barn- och ungdomsnämnden kan fortsätta satsningar på barn och unga i Ryd, Berga och Skäggetorp. Ett exempel är killgruppen i Berga, som stödjer 12 killar och kostar 1,3 miljoner kronor.
- Det är inte dyrt. Det är billigt. Varje ung person som vi misslyckas med kostar vardera flera miljoner för samhället, säger Rosencrantz.
Rosencrantzs syfte med att Fryshusets granskning var att få Linköping bedömt av folk med erfarenhet från större städer, som kartlägger Linköpings problem med objektiv blick utan bindningar till befintlig verksamhet.
Nu överväger hon att köpa fler tjänster av Fryshuset.
Fritidsgårdarnas verksamhet behöver utredas. Före 13 års ålder är många av dagens barn vana vid förskolans och fritidsverksamhetens mer planerade, ofta fysiska, aktiviteter. När de blir 13 och "fritidsgårdare" erbjuds mest häng på gården, prat, fika, surfning och spel. Det gör många ungdomar besvikna och rastlösa och de väljer bort fritidsgården, och hänger istället utomhus eller hemma hos någon.