"I nästa steg hoppas vi att kunna sälja ursprungsmärkt get-el till restauranger", säger Erik Garberg.
"Kooom då! Kom, kom, kom!"
Getterna har just mjölkats och befinner sig vid ladugården, ett par hundra meter från den nybyggda solcellsanläggningen. Erik Garbergs stämma får dem att komma springande till oss.
– Det är tillgivna djur. Och lättlärda som hundar, säger Erik.
Erik Garberg är den norske mejeri-vd:n som hoppade av för att bli getbonde i Löt utanför Gammalkil. Verksamheten har varit framgångsrik – osten och smöret från Löt serveras på Michelinkrogar runtom i världen.
Erik tar oss med på en promenad bland raderna av solpaneler. Det här är Sveriges första kombinerade get- och solpark. Det är en mulen morgon och panelerna ger just nu inte så mycket el, men Erik skiner som en sol.
– Vi har lyckats med det som många trodde var omöjligt. Jag är med i ett forum i Norge, där det finns många fler och större getgårdar än i Sverige. Där dömde de ut mig totalt när jag berättade om våra planer. Men nu har kritikerna tystnat och intresset har väckts för att göra som vi. Det här är ett väldigt bra sätt att utnyttja hagarna till att producera mer än gräs, säger han.
Det finns en stor fördel med att ha getter i en solcellsanläggning. Till skillnad från får, som finns i en del andra solparker, äter getterna upp allt sly. Men getter äter inte bara sly – den stora farhågan har varit att de ska tugga sönder elkablar och klättra på panelerna.
– Men nu har vi varit igång i tre månader och inte haft en enda skada. Panelerna har monterats högre än i vanliga solparker och kablarna har skyddats med plåtar, berättar Erik.
– En annan fördel är att marken behåller fukten. Den här beteshagen har alltid haft lätt för att torka ut. Titta så brunt och torrt det är utanför anläggningen och så grönt det är under panelerna, fortsätter han.
Men getterna då, vad tycker de?
– De uppskattar det här enormt! När det är för varmt söker de sig till skuggan under panelerna. Och när det regnar tar de också skydd där, berättar Erik.
På Löt finns det runt 180 getter, varav hälften mjölkas.
Det är Tekniska verken som har satt upp solpanelerna med hjälp av EnergiEngagemang. Johan Sääf, projektutvecklare på Tekniska verken, förklarar att solparken i Löt används som testanläggning.
– Dels vill vi förstås pröva hur det fungerar tillsammans med getter. Sedan vill vi testa solpaneler i olika vinklar och väderstreck, säger han.
Johan tror mycket på paneler i öst-västlig riktning. De ger mindre el än söderpaneler, men producerar å andra sidan morgon och eftermiddag när elen behövs som bäst. Några paneler i Löt är helt vertikala. De ger ännu mindre el, men har andra användningsområden och kan visa sig effektiva på vintern då priserna är som högst.
– Någon måste testa, annars gör man som man alltid har gjort och då kommer vi inte framåt. Det finns datorprogram där man kan simulera sånt här, men vi vill testa på riktigt. Tekniska verken ska satsa mycket på sol framöver och då vill vi veta att vi fattar rätt beslut, säger Johan.
"Någon måste testa, annars gör man som man alltid har gjort och då kommer vi inte framåt", säger Johan Sääf, projektutvecklare på Tekniska verken (arkivbild).
Solcellsanläggningen i Löt är liten, ungefär ett halvt hektar. Tekniska verken har solparker på gång i bland annat Normlösa, Vimarka och Råberga. Samtliga är mindre än 5 hektar.
– Det är lättare att få förståelse för tio anläggningar på 5 hektar än för en jättestor på 50. Upp till 5 hektar går dessutom ofta att ansluta till elnätet utan jättestora ombyggnationer. Bygger du en stor anläggning kan det krävas en mottagningsstation för uppemot 100 miljoner kronor, säger Johan Sääf.
Anläggningen i Löt är en innovationspark där Tekniska verken bland annat vill testa att montera panelerna i olika väderstreck och olika vinklar.