Tio män överlämnade den 14 mars 1963 framställan att Linköping skulle bli universitetsstad till ecklesiastikminister Ragnar Edenman. Längst till höger står Frid Wänström och Samuel Bergbäck.
Vår stad
Corren skrev att det rådde en munter stämning på Linköpings högskola när den socialdemokratiske utbildningsministern Bertil Zachrisson den 28 februari 1975 presenterade sin proposition om Sveriges nya högskolor. Corren fortsatte med att det blev något av en jackpot för Linköping.
På punkt efter punkt tillmötesgick regeringen de önskemål Linköpings högskola framfört. Det gällde inte bara att bli landets sjätte universitet utan även att den Tekniska fakulteten skulle bli Tekniska högskola.
”Vi hade aldrig kunnat hoppas att bli så bönhörda”, sa rektor Hans Meijer och fortsatte med att ”det är ovanligt att få så starkt gehör för sina önskemål”.
Linköping fick också klarsignal att starta tvärvetenskaplig forskning och fick dessutom i uppdrag att själva utreda hur den skulle utformas. ”Temaforskningen blir ett helt nytt tankesätt”, utbrast den filosofiska fakultetens dekanus Ingemar Lind.
Den 28 maj samma år invigde kungen universitetet i samband med hans östgötska Eriksgata. Det var faktiskt dagen före det att regeringen fattade det formella beslutet.
Bakom framgången låg många års arbete. På allvar inleddes det med att stadens statistikchef Samuel Bergbäck våren 1950 initierade en diskussion om att en fullständig lärarhögskola borde förläggas till Linköping. Arbetet intensifierades våren 1953.
Den 14 mars 1963 överlämnades Linköpings formella hemställan om att få bli universitetsstad. Huvudförfattare till ansökan var Saabs forskningschef Frid Wänström. Samuel Bergbäck svarade för åtskilligt underlagsmaterial.
På aftonen den 1 september 1953 hölls den allra första akademiska föreläsningen i Linköping. Föreläsare var lektorn vid seminariet Viktor Bergström, stående längst till vänster. Studenter var åtta tjänstlediga folkskollärare.
Den allra första akademiska föreläsningen i Linköping hölls på kvällen den 1 september 1953 i dåvarande seminariet på Östgötagatan. Den var inledningen på en akademisk kurs i matematik för folkskollärare med syfte att de skulle bli kvalificerade att undervisa på det planerade högstadiet. Föreläsare var lektorn vid seminariet Viktor Bergström. Examinator var professor Otto Frostman vid Stockholms universitet.
Den historiska föreläsningen inleddes utan några som helst ceremonier. Corren skrev att allmänheten var välkomna som åhörare till föreläsningarna.
Utbildningsledare Göran Graninger, filosofisk fakultets dekanus Ingemar Lind och rektorn Hans Meijer håller presskonferens samma dag som det stod klart att Linköping skulle bli universitetsstad.
Upphöjelsen av högskolan till universitet innebar ett enormt lyft för Linköping. Historiskt sett är betydelse av det för Linköping endast jämförbart med när staden omkring år 1100 blev stiftsstad och när Saab etablerades här 1939.
Källa Sven Lindgren "Tillkomsten av Linköpings universitet, Linköpings stads historia del 5", 1981.