Mira Helmersson och Erik Svenlert känner båda till personer som har fuskat med hjälp av AI, men det är inget som de själva har testat på.
Med hjälp av AI-program som exempelvis Chat GPT kan man få svar på det mesta. Svaren är inte alltid helt rätt, men ofta. Programmet kan också skriva långa uppsatser om nästan vad som helst på några sekunder (även där utan garanti att de är helt perfekta). Dessutom är det gratis och väldigt enkelt att använda.
Så att studenter på universitetet använder sig av det är kanske inte så konstigt. Viss användning av AI uppmuntras – men annat användande räknas som fusk.
Under 2024 fick universitetet in totalt 147 ärenden om fusk. 20 av dessa fusk har varit med hjälp av AI. Av dessa blev tolv studenter avstängda, tre fick varningar och sex klarade sig utan åtgärd.
– Andelen är inte jättestor men det är klart att det har ökat, för tidigare hade vi inte sådana ärenden alls, säger Matilda Strömberg, koordinator på LiU.
Hur motarbetar Linköpings universitet fusk som sker med AI?
– Disciplinnämnden informerar lärare att dekan behöver se över examinationsformerna för att försvåra otillåten användning av AI. Och sen är det viktigt att ge tydlig information till studenterna.
För en lärare eller disciplinnämnden kan det vara svårt att se om en student har använt sig av AI eller inte. Men det finns vissa saker som man kan kolla efter. Exempelvis kan AI hitta på källor som egentligen inte finns.
– Det är lättast att utreda när det handlar om fabricerade källor. Vi tittar på hur texten är skriven och ser om något kan tyda på att en AI har skrivit det.
Kan ni få tillgång till en students dator om ni misstänker fusk?
– Nej.
Hur kan då utredningen gå till?
– Vi får titta på materialet som läraren har skickat in.
Så det finns inget direkt verktyg att använda mot AI-fusket?
– Nej, vi kollar referenser, begrepp och hur själva texten är skriven men vi har ingen AI-detektor.
I fem år har Ludvig Lindahl studerat på Linköpings universitet. Han har en klar åsikt om chattrobotarna. "Jag tycker inte att det är acceptabelt att använda AI vid prov."
Karin Stolpe är lektor på Linköpings universitet och både forskar och undervisar i AI. Även hon vittnar om att det kan vara svårt att upptäcka om en student har fuskat med hjälp av AI.
– Om studenten har gjort det på ett bra sätt är det jättesvårt att upptäcka det, men ofta är det så att vi lärare specificerar litteraturen som ska användas. Vi är inlästa på litteraturen och vet vad den säger. Om vi ser att studenten har använt den på ett annat sätt upptäcker man att det är fel.
Karin Stolpe är rädd att studenterna ska se AI som en genväg i sina studier.
– Istället för att lära sig att skriva texter och jobba med uppgifterna kan vissa se det som en genväg som gör att man bara lär sig saker kortsiktigt, eller kanske inte ens alls.
Samtidigt menar Karin Stolpe att risken för att någon annan har skrivit texten som lämnas in alltid har funnits.
– Egentligen är det inget nytt förutom att det är tillgängligt för alla, och det kan jag se som en nackdel.
Chattrobotarna har gjort att Linköpings universitet fått tänka om när det gäller examinationsformer.
– Vi som universitetslärare ska ha rätt examinationsformer så att vi prövar den kunskap som vi ska. Vi kan inte testa vetenskapligt skrivande om studenterna får sitta hemma på sin kammare. Då kan vi inte garantera att studenten inte använder sig av sådana här verktyg.
Oskar Lindh tror att det finns studenter som fuskar med hjälp av AI.
"Jag tror att fusk kan vara vanligt om exminationerna inte är reglerade på ett bra sätt." Oskar själv har inte varit lockad av att fuska. "Jag läser mina kurser för att jag är intresserad."
Ragnhild Löfgren, utbildningsråd på Liu, bekräftar också att universitetet har fått göra ändringar på examinationsformer.
– Absolut, det har förändrat en del.
En examinationsform som har minskat sedan AI:s inträde är hemtentan, där studenter sitter hemma och skriver inlämningsuppgifter. De har i större grad bytts till salstentor på campus.
– Lärare får jobba på olika sätt för att hjälpa studenterna att använda AI på ett korrekt sätt. Studenter efterfrågar råd om hur AI kan användas på ett bra sätt i olika kursmoment. Det viktiga är inte att förbjuda användning av AI utan att lärare och studenter tillsammans resonerar om när och på vilket sätt AI kan användas.
Linnea Samuelssons professorer uppmanar studenterna att använda AI när man ska ta till sig ny information, men inte när det är examination. Trots det har Linnea hört flera som fuskat med hjälp av verktyget.
Gränsdragningen för när det kan vara okej att använda AI och inte kan dock vara svår.
– Examinationsmoment när studenter skriver längre uppsatser innehåller ofta någon typ av datainsamling där studenten ska resonera och dra slutsatser om det. För att göra analyserna måste man förstå sin egen data, metoder och felkällor. Jag tror egentligen att risken för att använda AI på ett sätt som kan uppfattas som fusk är ganska liten där.
Varför tror du det?
– För att de allra flesta som väljer att studera gör det för sin egen skull. Man vill lära sig saker och är nyfiken. Skälet till att studenter fuskar är säkert flera men i många fall kan det finnas en press att prestera, så studenter kan känna sig tvingade att ta till fusk. Men man ska inte glömma att det stora flertalet av alla studenter studerar för att de vill lära sig.
Vad tänker du om de 20 anmälningarna om fusk som kom in förra året?
– Man skulle kunna se det som en relativt hög siffra och att både studenter och lärare har en del att lära sig. Siffran kan också vara positiv, att lärare har varit noggranna i sina eftersökningar. Jag tycker att det är bra att vi är noggranna och anmäler till disciplinnämnden. Om det inte finns några fall alls kan man nog dra slutsatsen att man inte har hittat alla.
Det låter svårt att upptäcka fusk utan verktyg?
– Den tekniska utvecklingen kommer alltid ligga steget före, vi får följa utvecklingen ett steg i taget. Det finns oftast inte några smarta genvägar, utan man får jobba hårt.
Men att förbjuda AI helt är inget alternativ, enligt Ragnhild Löfgren.
– Jag tror inte att vi kan jobba med förbud eller så, utan vägen framåt är kloka val kring användning av AI och som alltid kritisk granskning av källor.
Ragnhild Löfgren, utbildningsråd på Linköpings universitet, tror att det är få som väljer att fuska. "De allra flesta som väljer att studera gör det för sin egen skull."
Prorektor Karin Axelsson sitter som ordförande i disciplinnämnden på Linköpings universitet. Enligt henne förväntade sig universitetet fler fall av AI-fusk än de som kom in.
– Vi har inte blivit översköljda av AI-fusk under det här året. Min bild är att vi inte har många ärenden. Men det är ett antal ärenden som hamnar i disciplinnämnden. Men de allra flesta studenter vill göra rätt och inte hamna där. Så det är ingen stor våg av sådana ärenden.
Tror du att det finns ett stort mörkertal som inte kommer fram till disciplinnämnden?
– Min bild är att det inte är ett större mörkertal kring det här än något annat för oss. Men vi lever ju inte i tron att vi hittar allt fusk som genomförs. Statistiskt liknar vi övriga lärosäten.
Dina kollegor nämner att ett sätt att hitta AI-fusket är att leta efter fabricerade källor och fel i referenshantering. Finns det något annat verktyg man kan använda för att avgöra om texten är skriven med hjälp av AI?
– Det finns inga verktyg som är tillräckligt pålitliga när det gäller att upptäcka en AI-genererad text. Vi använder oss inte generellt av något sånt. Det är möjligt att det kommer sådana stöd så småningom, men vi bedömer inte att det som finns än är tillräckligt pålitligt.
Hur mycket tror du att det kommer att fuskas med hjälp av AI i framtiden?
– Jag tror att det kommer att vara ett antal ärenden per år. Men som sagt, hittills har vi inte sett den lavinartade ökningen som man kanske tänkte, eller fruktade, från början.
Studenten Alva Söderlind upplever att många i hennes omgivning använder chattrobotarna som ett hjälpmedel, inte ett verktyg för att fuska.
– Det är ju egentligen ingen skillnad om man genererar en text med en chattrobot eller om man ber sin korridorskompis att skriva texten. Det är samma typ av problem egentligen.
Hur ska man kunna stoppa AI-fusket?
– Det tror jag inte man kan. Det är ju ett skäl till att vi har disciplinnämnden och vi kommer aldrig att ha noll ärenden. Vi ska motverka allt fusk så mycket som möjligt. Vi ska stötta studenter under kursers gång så att man inte hamnar i situationer där man känner sig tvungen att ta en genväg eller där man väljer att på ett eller annat sätt vilseleda en examination. Min bild är att det är väldigt få som vill fuska.
Är det naivt att tänka att studenter inte använder sig av chattrobotar till examination när de är så lättillgängliga?
– Det kommer finnas en grupp studenter som tar beslut som innebär att man tar genvägar och där måste vi då jobba med disciplinära påföljder. Vi måste jobba proaktivt i planeringen och genomförandet av utbildningen, därefter en kontroll i efter hand.
Karin Axelsson är prorektor på Linköpings universitet. Hon uppger att universitetet inte har några pålitliga verktyg när det kommer till att upptäcka texter skrivna av AI.