I Sverige finns det ingen bestämmelse, bara riktlinjer, kring hur många barn en vuxen person kan ansvara för på förskolan.
En kommun eller rektor som lämnar en pedagog ensam med 18 barn begår alltså inget formellt fel.
– En eftermiddag var vi två vuxna på 22 barn. Jag frågade rektor var gränsen går, när kan vi stänga? Jag fick som svar att det inte finns någon gräns, säger en pedagog till Corren.
Correns stora enkät med pedagoger i kommunala förskolan i Linköping visar att personalen upplever läget som mycket pressat. Den främsta orsaken är för lite personal och stora barngrupper.
I Linköping går det i snitt 5,2 barn per pedagog. Det är i linje med rikssnittet.
– Jag tänker att det är en rimlig siffra för en kommun som Linköping. Sedan är 5,2 ett genomsnitt och eftersom vi är en stor kommun så finns stora skillnader. Det finns förskolor med både färre och fler barn, säger Helén Petersson, avdelningschef för förskolan.
Siffran 5,2 är viktig för kommunen. Utbildningsförvaltningens plan är att den ska ligga på samma nivå (eller iallafall inte bli sämre) under 2025. Förskolan har tilldelats 35 miljoner extra som ska gå till att öka grundbemanningen och det är siffran 5,2 de koncentrerar sig på.
– Ökningen kommer kanske inte synas på varje förskola. Men inga uppsägningar planeras 2025, säger Helen Petersson.
Men frågar man pedagogerna tycker de att siffran 5,2 barn per pedagog mest en pappersprodukt. När Corren bad 14 pedagoger i olika rektorsområden att skriva ned hur ofta de är ansvariga för endast fem barn blir svaret:
Sällan eller aldrig.
”Jag har inte de senaste tio åren arbetat en enda dag med endast fem barn”, skriver en pedagog.
”Det förekommer aldrig att jag ansvarar för endast fem barn. Vi är ofta ensamma på avdelningen med cirka 10-15 barn både ute och inne”, skriver en annan.
Förklaringen till att statistiken säger en sak och verkligheten en annan är att personalens arbetsdag är kortare än tiden barnen är på förskolan. Lägg där till att personal försvinner från barngruppen vid raster, planeringstid och sjukfrånvaro.
– Som pedagog är man beredd att ansvara för många barn en kort stund, till exempel när förskollärare går ifrån för att planera undervisningen. Men nu är vi ofta ensamma med många barn väldigt långa stunder.
Det säger Sofia Larsson, barnskötare och förtroendevald på Kommunal.
– Jag vet att våra chefer och schemaläggare sliter eftersom de inte kan hitta en lösning med den bemanningen som finns nu, säger hon.
Maritha Lindgren, ledamot i Sveriges lärare i Linköping, säger att den enda lösningen på problemet är att öka grundbemanningen.
– Kommunen måste öka grundbemanningen så vi får en mindre sårbar organisation, säger hon.
Men förskolechef Helén Petersson anser att grundbemanningen är tillräcklig i Linköping.
I stället för antal barn i barngrupp pratar hon hellre om att förskolan måste organisera sig och hitta nya arbetssätt. Och hon får visst stöd av forskare som Corren pratat med.
De menar förvisso att färre barn per pedagog ger bättre förutsättningar. Men att sätta en siffra på när en avdelning blir för stor vill de dock inte. Frågan är mer komplex än så. Kvalitén på en förskola beror minst lika mycket på personalens utbildningsnivå, lokaler och barngruppens sammansättning – alltså ålder, behov och hur länge barnen vistas på förskolan.
– Kvalitén i förskolan är också en ledningsfråga. Hur väl rektorerna organiserar sin verksamhet är A och O, säger Ingrid Pramling Samuelsson, professor i förskolepedagogik vid Göteborgs universitet.
I sin forskning ser hon och hennes kollegor att pedagoger väljer bort aktiviteter – som att gå på utflykt eller göra experiment – när de upplever att barngruppen är för stor. Men de såg också på vissa håll att personalen, när barngruppen väl var mindre, inte tog tillfället i akt.
Är personalen lat?
– Verkligen inte. Men ibland tror jag att personalen har en idealbild av förskolan som är svår att uppnå. Hela samhället är så individualiserat och det avspeglar sig även i förskolan. Att nå läroplanen är inte att sitta med ett enskilt barn. Eller när pedagoger säger att de inte har tid att läsa för barnen..... Börja läs för ett barn! Inom några minuter har du fem till som nyfiket lyssnar, säger Ingrid Pramling Samuelsson.
Pia Williams, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet, understryker dock att pedagogers kritik och frustration måste tas på allvar.
– Om det finns ett stort missnöje så måste politiker och huvudman lyssna på professionen. Och om det är svårt att rekrytera förskollärare måste man som huvudman fundera på vilka förutsättningar och vilken arbetsbelastning personalen får i kommunen, säger hon.
Båda är kritiska till att många kommuner, som Linköping, stänger förskolor när barnantalet minskar.
– Det är anmärkningsvärt. Det är ju världens chans att höja kvalitén, säger Ingrid Pramling Samuelsson.