Av kommunfullmäktiges 79 ledamöter är det 39 som har svarat på vår enkätundersökning. 56 procent av de som har svarat har uppgett att de någon gång utsatts för hat, hot eller trakasserier.
Vandalisering av bostad och bil. Blivit spottad i ansiktet. Hotfulla samtal, mejl, brev eller meddelanden, och så massvis med personliga påhopp på sociala medier. Det här är bara några exempel på de hat, hot eller trakasserier som Linköpings kommunfullmäktigeledamöter uppger att de har utsatts för. Detta framgår av en enkätundersökning som vi har låtit dem svara på.
Av samtliga 79 ledamöter har nästan exakt 50 procent svarat på enkäten. 56 procent av alla som har svarat, nämligen 22 stycken, har svarat ja på frågan om de har utsatts för hat, hot eller trakasserier. Dessa 22 utgör ungefär 28 procent av alla kommunfullmäktigeledamöter. Frågor har också ställts om mängden hat, hot och trakasserier samt på vilket sätt de framförts eller gett sig uttryck.
Johan Wänström, statsvetare och forskare vid Linköpings universitet, förklarar att enkätresultatet stämmer väl överens med situationen i övriga Sverige. Enligt en undersökning gjord av Brottsförebyggande rådet utsattes var tredje förtroendevald i landet för trakasserier, hot eller våld under valåret 2018.
– Exakt vad hat, hot och trakasserier är blir naturligtvis en definitionsfråga som politikerna tolkar på lite olika sätt men jag skulle säga att enkätresultatet bekräftar det som har framkommit i tidigare studier. Det är naturligtvis en alldeles för hög nivå. Vi ska ha diskussioner och meningsskiljaktigheter, det är en naturlig del av demokratin, men när det går över till att vara hat, hot och framförallt våld är det fel, säger Johan Wänström och förklarar att situationen har förändrats genom åren.
– Om liknande studier gjorts för 15-20 år sen hade talen förmodligen varit lägre.
Johan Wänström, statsvetare och forskare vid Linköpings universitet, konstaterar att enkätresultatet överensstämmer med studier han själv har gjort. "De politiker som svarar ja är på en alldeles för hög nivå", säger han.
Vad skulle du säga är det vanligaste som förtroendevalda utsätts för?
– Det förekommer en hel del hat på nätet, och det finns också en del forskning som visar att kvinnor blir mer utsatta än män. Kvinnor blir ofta kallade saker på sociala medier som är helt oacceptabelt, säger Johan Wänström.
Kan ledamotens politiska uppdrag, så som nämndordförande, påverka mängden hat och hot?
– Jag tror att det blir skillnad om man är mer synlig och känd som politiker, och om det är många som kan komma i kontakt med en på daglig basis. Att ha medborgarna tätt inpå är något positivt för demokratin men i det här sammanhanget är det kanske inget att föredra.
Hat i form av kränkande, hotfulla eller förlöjligande personangrepp på sociala medier är, av Linköpingspolitikernas enkätsvar att döma, det absolut vanligaste. För ett antal politiker har även mer allvarliga incidenter ägt rum på olika sätt – så som direkta hot om fysiskt eller sexuellt våld. Vissa politiker har också fått egendom vandaliserad. En del incidenter har polisanmälts.
Av enkätsvaren att döma är det hatiska kommentarer på sociala medier som är den absolut vanligaste incidenten.
Vad får det här för konsekvenser?
– Ett djupt problem är att folk kanske avslutar sitt politiska engagemang eller faktiskt inte väljer att börja för att man skräms för att man måste stå ut med sånt här. Det får också negativa konsekvenser för det politiska samtalet då fokus läggs på person och inte sakfråga.
Vad är lösningen?
– Det finns ingen enkel lösning men jag tror att vi måste prata om det och vi alla behöver tänka på att vårda det samtal vi har med varandra i olika sammanhang – inte bara inom politiken. Det är någonstans i vårt gemensamma ansvar som det måste börja. Vi måste säga ifrån när någon beter sig illa, säger Johan Wänström.