Britt-Louise Berg är vanligtvis på resecentrum varje dag. Dagen då mordet skedde var hon sjuk och stannade hemma.
Vid trappan ner till gångtunneln under resecentrum fortsätter människor att stanna till för att lämna blommor och ljus. Nere i tunneln finns en likadan, men lite mindre, samling med blommor och meddelanden. Det har gått en vecka sedan en 44-årig kvinna mördades där. På förmiddagen, på en av de första riktiga vårdagarna.
Gärningsmannen är gripen och häktad. I medierna pratar riksdagspolitiker och ministrar om att mer måste göras mot mäns våld mot kvinnor. På sociala medier blandas ilska och förtvivlan. Vid resecentrum fortsätter tusentals personer att komma och gå. Allt är sig likt men inget är riktigt detsamma.
– Jag ryser när jag tänker på det. Det är så fruktansvärt att det här kan ske, säger Micaela Holm som har stannat till vid trappan med sin ettåriga dotter Ella i barnvagnen.
– Jag tänker på alla de kvinnor som gömmer sig. Som inte vågar gå ut eller kan träffa sin familj för att de är rädda för farliga män.
Britt-Louise Berg pendlar vanligtvis varje dag till Norrköping. Förra torsdagen var hon sjuk och stannade hemma.
– När jag hörde om mordet ringde jag direkt till mina döttrar för att höra att de var okej.
Mordet på resecentrum är ett av fem mord där en kvinna har mördats av en man bara den senaste månaden.
– Alvesta, Nacka... Jag blir helt mörkrädd. Jag tänker på den här kvinnan och varför hon inte var mer skyddad.
Kvinnan som mördades hade skyddade personuppgifter och levde gömd för mannen som nu misstänks för mordet. På Linköpings stadsmission möter personalen kvinnor som blir utsatta för våld varje dag.
– När jag såg de första nyheterna om mordet satt jag tillsammans med en grupp där vi pratade just om våld mot kvinnor. Det första jag tänkte var att nu är det en kvinna som har blivit mördad och vi kan ge oss fasen på att hon har lämnat en förövare. Det är så himla sorgligt att det är så, säger Sanna Detlefsen, direktor på Stadsmissionen.
– Det är en stor brist i samhället att vi inte klarar av att skydda kvinnor bättre. Det är farligare för en kvinna att lämna en våldsam relation än att vara kvar i den.
Sanna Detlefsen är direktor på Linköpings stadsmission.
Katarina Strömfelt är verksamhetschef på kvinnojouren Ellinor.
– Vi blir inte förvånade att kvinnor och tjejer blir mördade. Bland de kvinnor och tjejer som vi möter så är det en rädsla som de lever med tjugofyra timmar om dygnet. När det sker så brutalt mitt i dagsljus bland många människor får fler upp ögonen för att det händer, men mellan 15-25 kvinnor mördas i en nära relation varje år.
Kajsa Rietz arbetar på föreningen Novahuset. Hon satt i bilen när hon hörde om mordet på radion.
– Hjärtat brister fullständigt. Det är så hemskt och man blir så ledsen och förbannad över att det kan hända, samtidigt som man vet om att det händer hela tiden. Det är väldigt viktigt att arbeta förebyggande samtidigt som vi jobbar med att stötta de som är utsatta. Och det här arbetet kan inte bara göras av eldsjälar, det måste göras av alla.
Kajsa Rietz kollega Magnus Oskarsson är övertygad om att förebyggande arbete med utbildning är enda vägen framåt.
– Det är ett systemfel i hela kulturen och samhället. Min känslor är en blandning mellan det fruktansvärda i dådet och en slags...vana. Det sker hela tiden och vi ser ingen förändring.
Bland blommorna i tunneln under resecentrum ligger en handskriven lapp.
"Hej Mamma. Jag vill bara säga att jag är så stolt över dig."
Nere i gångtunneln bland blommorna finns ett handskrivet meddelande till den mördade kvinnan.