"En kommunal skola känns säkrare"

- Det känns som ett säkrare val att stora kommunen står bakom skolan, säger Sara Adolfsson, som ska gå på Katedralskolan.

Flera instämmer. Alla har medvetet sökt en kommunal gymnasieskola, utom Alice Frisk.

- Jag tänkte i första hand på vilken utbildning jag vill gå. Jag har inte brytt mig om ifall den drivs av kommunen eller ett företag, säger hon.

Både Daniel Olsson, som ska gå på Katedral, och Hanna Ericsson som ska börja på Berzeliusskolan, ser fördelar i att kommunala gymnasier hjälps åt, till exempel slår ihop grupper så att kurser blir av trots få sökande från en skola.

- Jag har också tänkt på att friskolor kan gå i konkurs. Vad händer då, tänk om man inte får ut betyg, säger Hanna.

Sara Adolfsson, som ska gå på Katedral, säger att hon påverkats av mediers rapportering om friskoleföretag som tar ut stora vinster. Hanna har övervägt om de fristående skolor som ska gå med vinst tar sig råd att investera i exempelvis fullt utrustade laborationssalar och material.

Alla sex ger uttryck för en viss generell misstänksamhet mot fristående skolors sätt att marknadsföra sig. Alice berättar om gymnasiemässan där ett fristående gymnasium ville locka elever men inte hade lokal klar. Det imponerade inte på henne. Oskar Gannholm Johansson, som blir elev på Katedral, berättar om en annan friskola som lockade med utrustning.

- De erbjöd att de lånar ut en dator under gymnasietiden och ger eleverna mobilskal och tröjor. Varför det? Det funkade lite avskräckande på mig, säger Oskar.

- Jag fick reklam hem med posten från en skola som skrev att de gav ut en dator om man blev elev där. Men jag brydde mig faktiskt inte om det, jag slängde pappret, säger Sara.