Alltså, det här med önskelistan är svårt. Det vet ju alla. Först skriver man en sak. Som strumpor. Men så kommer man på att man ju hellre vill ha en elefant. Eller en penna. Eller kläder.
– Nej, jag hatar kläder, säger sjuåriga Elise Brimalm när Corren hälsar på Tokarp.
I stället vill hon ha en svart häst. Inte en brun, inte en vit. Svart. Och grimma. Grimskaft, en sadel och träns. Hjälm har hon redan, säger Elise som går på Rappestad ridskola och rider varje torsdag. Hon gillar Lilla My bäst av alla hästarna där.
Elise är en stor djurvän och har redan bestämt sig för framtida yrke. Veterinär. Familjen har haft en hamster, Tingeling. Men den är död och ligger begraven på baksidan av huset. En busig katt finns det nu. Sixten. Han tycker om att bitas, säger Elise och tar en muffins som hon hjälpt till att baka. Hon tycker om att baka och laga mat.
Berätta för Jörgen vad du ska göra vecka 3 nästa år, säger mamma Maria.
– Hopptävling? säger Elise förväntansfullt.
– Nej, då ska vi ju åka till Sälen.
Javisst ja.
Men hopptävling blir det ändå. Till mammas fasa. Elise har anmält sig till en hopptävling redan tre dagar efter julafton, 27 december. Hon loggade in själv på datorn och anmälde sig.
Vad tycker du om att det är julafton i dag?
– At det ska bli jättekul. Min pappa har tomtens telefonnummer.
Vad fick du förra året i julklapp?
Det minns inte Elise men blir påmind av mamma att hon ju fick en klocka och att de var i Marocko och firade jul.
– Jaa, och tomten visste mitt namn!
Nu får jag veta hur hennes första önskelista för den här julen såg ut: mjölkchoklad, åka till busfabriken, gosedjur, nya plåster, nya tapeter, en dator, en hund, nya vantar, att Sixten ska få mer färg.
Elise börjar bli riktigt varm i kläderna. Det vill säga att hon vant sig vid att bli intervjuad av en främmande gammal farbror. Nu vill hon läsa. Hon går, nej springer därför efter boken Märta på ridläger och börjar läsa högt:
Jag heter Märta.
Det bästa jag vet är hästar...