Linköpingsbon Elin Hjulström har bland annat arbetat som försvarsjurist i Försvarsmakten högkvarter, handelspolitisk utredare på Kommerskollegium och politisk jordbrukshandläggare på riksdagskansliet.
Det finns de som gillar sitt jobb, sedan finns det personer som verkligen brinner för sitt arbete. Ett exempel på det sistnämnda är Elin Hjulström som arbetar sedan 2018 som stiftsjurist för Svenska kyrkan i Linköpings stift.
– Man kan arbeta med så mycket och så brett när man är jurist. Jag kan verkligen rekommendera detta yrke om man vill ha ett omväxlande jobb.
Och Elins långa cv vittnar uppenbart om ett varierat yrkesliv. Här finns både fina titlar och arbeten i olika länder. Hon är stolt, men vill samtidigt tona ner sin betydelse.
– Jag är helt enkelt nyfiken och vill utmana mig själv. Jag är orädd av mig och vill hela tiden utvecklas i mitt yrke.
Som stiftsjurist i Svenska kyrkan arbetar Elin bland annat med kyrkorätt och tillsynsärenden avseende präster och diakoner i stiftet.
– När vi får in en anmälan så startar jag en utredning där jag har samtal med alla inblandade. Jag analyserar alla ingångsvärden och sedan presenterar jag detta för domkapitlet.
Så det kommer in anmälningar även inom kyrkan?
– Ja, präster och diakoner är vanliga människor med fel och brister. Kyrkan har även ett visst anseende och man ska känna sig trygg där.
EU:s styrkehögkvarter på fartyget HNMLS Johan de Witt leddes av viceamiral Jonas Haggren. Elins arbete på skeppet var bland annat att vara Jonas rådgivare när det kom till att tolka insatsreglerna och havsrätt.
Elin Hjulström arbetade i fyra månader som juridisk rådgivare och auditör under en militär insats utanför Somalias kust och på Indiska Oceanen.
Om man fortsätter att bläddra i Elins cv hittar man många olika uppdrag. 2015 var hon under fyra månader juridisk rådgivare och auditör (en jurist som sköter rättsvårdsärenden inom en stats väpnade styrkor) med den militära graden örlogskapten, på det nederländska amfibiestridsstödfartyget HNLMS Johan de Witt.
– Jag arbetade som försvarsjurist i juridiska staben i Försvarsmaktens högkvarter när en kollega tipsade om den tjänsten. Jag blev nyfiken och tänkte "detta måste jag kolla upp".
Elin blev kallad till viceamiral Jonas Haggren för intervju och trots att hon hade liten erfarenhet av operativ insatsjuridik och havsrätt fick hon jobbet. Något som inte alla såg med blida ögon.
– Jag fick höra av en annan person som sökt tjänsten att jag inte skulle klara av jobbet för det var för "svår juridik" för mig.
Elins titel på amfibiestridsstödsfartyget HNLMS Johan de Witt var örlogskapten. Skeppets huvuduppgift var att eskortera matleveranser till Somalia.
Tvekade du på dig själv då?
– Nej, jag litar på min juridiska förmåga och visste att Jonas Haggren trodde på mig. Och efter insatsen fick jag högsta betyg av EU:s högkvarter på fartyget, så det kändes bra.
Den marina insatsen som Elin deltog i hette "EU Naval Force Operation Atalanta" och hade sitt primära insatsområde utanför Somalias kust. En av huvuduppgifterna var att eskortera mattransporter till Somalia och samtidigt avskräcka och stävja pirater genom militär närvaro.
– Jag hade två juridiska "hattar" under insatsen, en EU-hatt och en svensk hatt.
Vilket innebär?
– EU:s styrkehögkvarter leddes av viceamiral Jonas Haggren och jag var hans juridiska rådgivare. Chef för den svenska kontingenten var överste Anders Åkermark och jag var hans rådgivare och auditör.
Den dåvarande juridiska rådgivaren för EUCAP Nestor, Paula Silferstolpe besökte fartyget när det var utanför Djibouti i Afrika.
Ombord på fartyget fanns 400 militärer. Sverige bidrog med militär besättning, stridsbåtar och helikoptrar från helikopterflottiljen i Linköping.
– Jag utbildade bland annat stridsbåtsbesättningen i insatsreglerna för detta uppdrag. Jag hade även ansvaret för disciplinförhör av den svenska besättningen, säger Elin.
Hade du några regler att förhålla dig till?
– Jag tänkte på att inte bli för nära vän med de i besättningen eftersom jag var tvungen att vara objektiv vid de fall förhör var påkallat. Jag fick även lära mig vad som gällde med uniform, grad med mera i en militär miljö.
Under mötet med Elin förstår man att hon är en kvinna med skinn på näsan. Men det fanns stunder i början av hennes karriär då hon spelade en roll för att andra skulle gilla henne.
– Jag arbetade för Kommerskollegium och förde fram Sveriges talan i OECD:s handelskommittés arbetsgrupp i Paris. Jag var yngst och tjej, så första tiden ville jag bara att alla skulle gilla mig och jag blev väldigt "tjejig".
När Elin beskriver sig själv som jurist säger hon att hon är både nyfiken och orädd.
Ändrade du på det?
– Jag insåg efter ett tag att jag var både tuff och kunnig nog att vara mig själv och då vågade jag ta mer plats.
På Elins cv finns tunga titlar som internationell jurist på Jordbruksverket, försvarsjurist i Försvarsmakten och verksjurist på Inspektionen för strategiska produkter.
Du har arbetat i riksdagen, du känner inget kall att börja arbeta politiskt?
– Inte just nu. Men jag brinner väldigt mycket för vissa ämnen, barn med särskilda behov, barn som far illa och mäns våld mot kvinnor. Så i framtiden kan jag kanske tänka mig att arbeta för en förening eller dylikt som jobbar med dessa frågor.
Elin, här tillsammans med Johanna von Wetter-Rosentahl, tagit upp i sitt intresse för jakt. Hon gillar natur, fåglar och att vara på sjön, ett intresse som kommer från hennes pappa. Elins mamma har bidragit till hennes rättspatos och att alla människor har samma värde.
Elin rekommenderar gärna juristyrket till andra.