Sjundeklassarna Jisika Haddad och Gladys Safikhani har inte hunnit fundera särskilt mycket över hur det skulle kunna bli med ett nytt betygssystem. De konstaterar mest att det kommer bli annorlunda. "Kanske är det enklare att gå mellan nivåerna när det är så små steg", säger Gladys Safikhani.
– I drygt 30 år har elever slutat nian och gymnasiet med icke likvärdiga, i värsta fall gravt orättvisa, betyg. Det är drygt tre miljoner elever som gått ut med sådana betyg.
Så säger utredaren och nationalekonomen Magnus Henrekson. Han har i lite knappt två år haft uppdraget att analysera hur betygssystemet kan förändras för att minska betygsinflationen och öka likvärdigheten i grundskolan och gymnasiet.
– Har man en briljant lärare kan det bli jättebra, men har man inte det kan det bli väldigt låg kvalitet. Vi ser också att det blivit stor skillnad mellan glesbygd och storstäder, så det är en rad saker som kommer att kunna förbättras, där det betygssystem som vi föreslår kommer att vara en viktig pusselbit.
Den utåt sett mest påtagliga förändringen blir den nya betygsskalan. Istället för dagens sexgradiga skala med F till A införs en tiogradig, där 1 är det lägsta betyget och 10 det högsta. Den skarpa gränsen mellan godkänt, E, och icke godkänt, F, försvinner. Istället kommer betyget 4 att motsvara det man kallar för "godtagbara kunskaper", men även lägre betyg kommer att ge poäng.
– Idag finns det ingenting under E. Du får noll poäng även om du är extremt nära att bli godkänd. Man måste ha graderingar så att även låga kunskaper ger nånting, och nästa steg ska vara möjligt att nå med ansträngning.
Blir det inte svårare att sätta betyg när det finns så många fler steg att välja mellan?
– Nej, det är inte svårt att göra det här. Om du tar det gamla systemet med 1 till 5, så hade ju lärarna inte svårt att säga om någon var en svag eller stark trea, till exempel, säger Magnus Henrekson.
Corren har pratat med ett gäng högstadie- och gymnasieelever om de föreslagna ändringarna. Flera av dem tror att det finns många fördelar med den nya betygsskalan, men ser samtidigt risker.
– Jag tror att det är bra på ett sätt, för det reflekterar kanske bättre vilken kunskapsnivå man faktiskt ligger på. Men jag tror också att det kan skapa mer press och stress, eftersom en större skala kan göra det enklare att jämföra betyg med varandra, säger gymnasieleven Julia Åtting, som går tredje året på Folkungaskolan.
Kompisen Alice Ögren fortsätter:
– Det känns som att det kan bli väldigt små marginaler, och kanske svårt för lärarna att skilja på vad som är en nia och vad som är en tia exempelvis, säger hon.
Gymnasietreorna Tilde Knudsen, Alice Ögren, Sofi Johansson och Julia Åtting kommer att ha hunnit gå ut skolan innan ett nytt betygssystem eventuellt börjar gälla. De är överlag positiva till förslaget, men ser också vissa risker med det. En sak de ser som bra är att lärarna inte längre kan favorisera vid rättning av nationella prov.
Även sjundeklassaren Gladys Safikhani, som skulle kunna bli en av de första att få det nya betyget när hon går på gymnasiet, reflekterar över att stegen mellan varje betygssteg minskar.
– Då kanske det inte krävs lika mycket för att ta ett steg till ett annat, säger hon.
Att få det högsta betyget ska enligt Magnus Henrekson bli avsevärt svårare än vad det varit tidigare.
– Gränsen för ett A är ungefär en åtta i vårt nya system, där 10 kommer att vara ett mycket ovanligt betyg. Jag skulle säga att ungefär en i varannan klass kommer att få det per ämne.
Du är inte orolig för att det kommer skapa stress hos elever som känner krav på att få högsta betyg?
– Ja, det är ju inte så konstigt att dagens elever känner så. De är ju uppvuxna i ett system där upp mot 25 procent har det högsta betyget. Den som då vill uppfattas som duktig kommer att tycka att det är dåligt att få ett B. Men i det här nya systemet så kommer man in och får betyg för första gången från årskurs 6, och då känner man inte till någonting annat.
"Det är intressant att se att man tänker lite nytt jämfört med så som man kört innan. Med en betygsskala blir det mer spännande att se vilken nivå man ligger på. Det kan ge större förståelse för var man ligger och vart man kan sikta" , säger åttondeklassaren Julius Zackrisson Söderström