Att skriva X upphöjt till två digitalt tar längre tid att göra på en skärm, säger eleverna vi har pratat med.
– Det var jobbigt och krångligt. Låt oss behålla matteprovet på papper.
Det säger Laleh Bremer som tillsammans med kompisen Isa Gabrielsson går årskurs ett på Folkungaskolans gymnasium i Linköping.
Det här läsåret digitaliseras nationella prov i alla ämnen utom i matematik – det görs först nästa läsår 2025/2026. Men de framtida digitala nationella proven i matematik testas redan nu på elever.
Laleh, Isa och resten av deras klass i årskurs 1 på Folkungaskolans gymnasium har gjort ett övningsprov i matte på dator. Trots att det bara var en övning reagerade ungdomarna starkt.
– Det var jobbigt och mer komplicerat än när man gör det på pappret. Vi har aldrig tidigare gjort matteprov digitalt, det kom från ingenstans. Vi visste inte ens att Skolverket kommer att införa att alla nationella prov ska göras på dator. Att engelska och svenska ska göras är helt ok, så gjorde vi också i årskurs 9 på grundskolan. Man skriver bara, det är enkelt i svenska och engelska, berättar Laleh Bremer.
Varför är det mer komplicerat att göra matteprov digitalt än på pappret?
– När man gör det på pappret kan man först räkna själv lite slarvigt men det är lätt för lärare att förstå och se hur en elev har tänkt och räknat. Digitalt kan man inte göra så när man ska visa vad man har gjort. Utan man måste först räkna ut på pappret och sedan föra in det på dator. Det tar extra tid, säger Laleh Bremer.
Isa Gabrielsson fyller på och visar både på sin dator och på pappret vad de två menar.
– Bara en sådan sak att skriva x upphöjt till två är hur enkelt som helst på pappret, men på dator är det svårt att hitta det tecknet och dessutom rättar datorn mellanrummet automatiskt. Att skriva dubbel bråk eller att rita en fjärdedel är svårare att förklara och det tar mer tid. Det tog mycket tid att hitta vissa tecken, säger Isa Gabrielsson.
Nationella matteprov är mycket lättare att göra på papper än digitalt, menar två gymnasieelever som vi pratat med.
Hon och Laleh har ringt Skolverket och pratat med en tjänsteman. De minns inte vad personen heter men de minns svaret:
– Vi fick förklaringen att det blir lättare att rätta proven och att det blir mer rättvist. Men ingen har frågat oss ungdomar vad vi tycker om det. Skolverket bryr sig inte om oss, det är själviskt. Det är inte de som gör prov, det är vi. Vi vill ha kvar matteprov på papper, säger Laleh.
Men vill verkligen alla ungdomar ha det så?
– Det kan Skolverket enkelt kolla och skicka en enkät med frågan till ungdomarna. Vill du ha nationellt prov i matte digitalt eller på pappret? Svårare än så är det inte.
Är det viktigt för er att ni blir tillfrågade? Ska eleverna alltid frågas om saker som införs i skolan?
– Vår generation har varit en test-generation. Under hela vår uppväxt har vi varit test-personer. Ja, det är kul med dator, men skolan har gått för långt och nu måste man backa. Matteprov som genomförs digitalt blir mer komplicerade, tar mer tid och vi kommer att få sämre betyg. Det handlar om vår framtid och om våra jobb. Och eftersom det handlar om våra liv bör myndigheterna fråga oss vad vi tycker.
Dubbelbråk, en stor sådan för bildens skull, är bråk där både täljare och nämnare i sin tur är bråk. Det kan vara komplicerat att skriva digitalt, säger eleverna.
Jan Kontinen, undervisningsråd på Skolverket är en av de ansvariga för digitaliseringen av nationella prov i landet. Han är medveten om de olika problem som eleverna möter i digitala matteprov och signalerna har kommit fram till honom och Skolverket.
– Alla frågor kommer att vara på skärmen, och snabba korta svar ska göras på skärmen. Men alla uträkningar kommer att kunna göras på kladdpapper. Nationella matteprov består av flera delar och de mer komplicerade uppgifterna med längre lösningar, skisser, geometriska figurer och symboler kommer även i fortsättningen att göras på papper, säger Jan Kontinen.
Har ni tagit reda på vad eleverna tycker om det?
– Vi har testat många olika former och gör nu utprovningar. Det är många elever som har testat digitala matteprov. Vi har förstått att det skulle bli svårt att lösa de mer komplexa uppgifterna digitalt och därför kommer inte allt att digitaliseras. Alla elever kommer att bli informerade om det.
Blir eleverna tvungna att skriva svar med olika formler som det tar mycket tid att skriva digitalt, som till exempel x upphöjt till 2?
– Ja, eleverna kan behöva skriva korta svar med matematiska uttryck och formler digitalt. Men de kommer att få demoprov i matematik under våren så att de kommer att kunna öva och lära sig hur detta görs i Skolverkets provplattform.
Finns det några fördelar med att digitalisera matteprov eftersom eleverna ändå ska svara på pappret på en hel del frågor?
– Många svar ska automaträttas centralt. Det blir rättssäkert, likvärdigt och effektivt. Och eftersom alla frågor enbart kommer att finnas digitalt minskar risk för spridning av nationella prov.
Laleh och Isa blev inte så imponerade över Skolverkets svar.
– Även om vi ska öva och lära oss att kunna hitta och skriva olika matematiska uttryck på digitala plattform kommer det ändå att ta mycket mer tid och bli mer komplicerat än att göra det på papper. Vi tror inte alls att det kommer att bli bättre och mycket snabbare efter att vi har övat, säger Isa Gabrielsson.
Det är regeringen och Riksdagen som har fattat beslutet om att samtliga nationella prov ska digitaliseras, inklusive proven i matematik, utom de nationella proven i årskurs 3 som skrivs även fortsättningsvis på papper.
På Skolverkets hemsida finns det beskrivet hur de olika nationella proven kommer att förändras.