Fyra forskare har följt en årskurs, 60 elever, som förflyttades efter avvecklingen av högstadiet på Vivallaskolan i Örebro till fyra andra skolor i stan. Syftet var att eleverna ska få bättre skolresultat. Forskningen visade att den positiva effekten uteblev och att resultatet försämrades. Det skriver de i sin rapport En skola i integration?
Det visar en färsk rapport gjord av fyra forskare från Örebro – där Vivallaskolan ligger i stadsdelen med samma namn. Det är de forskare som också kommer att följa Skäggetorpselever efter att deras högstadium stängs i sommar.
Högstadiet på Vivallaskolan lades ned sommaren 2017. Syftet med nedläggningen var att öka elevernas möjligheter att uppnå behörighet till gymnasieutbildning efter årskurs nio samt att öka elevernas integration i samhället. Det är samma mål som Linköpingspolitikerna vill uppnå genom att stänga högstadiet på Skäggetorpsskolan och fördela eleverna på andra skolor i Linköping.
Vivalla är en stadsdel som polisen klassar som ett särskilt utsatt område, precis som stadsdelen Skäggetorp. En stor andel av Vivallaskolans elever slutade nian utan att klara grundläggande behörighet till gymnasiestudier. Samma problematik hade niorna på Skäggetorpskolan. Och på båda skolorna är mer än 95 procent av eleverna antingen utlandsfödda eller har utlandsfödda föräldrar. Därför har rapporten från Örebro väckt ett stort intresse i Linköping.
– Det var inte första gången som en skola eller högstadiet på en skola i ett segregerat område i Sverige stängdes. Den trenden finns och kommer möjligtvis att fortsätta. Flera kommuner i landet har nu erfarenhet och har lärt sig att hantera det, men det finns än så länge enbart begränsat utbyte av dessa erfarenheter kommunerna emellan. Den kunskap som vissa kommuner har skaffat förs inte vidare till andra kommuner. Vi hoppas nu att flera ska ha nytta av vår rapport och av lärdomarna från Örebro, säger Andreas Bergh, en av forskarna.
Den viktigaste lärdomen är att man inte ska tro att nedläggning av en skola i ett segregerat bostadsområde och förflyttning av eleverna till skolor med svensktalande elever automatiskt leder till ett bättre skolresultat eller till ökad integration.
Forskarna har följt en årskurs, cirka 60 elever, från Vivallaskolan på de fyra anvisningsskolorna, från hösten 2017 när eleverna började gå i sjuan på de nya skolorna till juni 2020 när eleverna gick ut nian. De har analyserat elevernas skolresultat och de har intervjuat både de berörda eleverna och skolpersonalen.
Andelen elever som klarade grundläggande behörighet på Vivallaskolan mellan åren 2001 och 2018 var 59 procent. Andelen Vivallaelever som uppnådde grundläggande behörighet i årskurs nio 2020 på anvisningsskolorna var 42 procent. Det betyder inte bara att den positiva effekten uteblev utan att resultatet blev sämre.
Men det finns stora skillnader mellan Vivallaelevernas resultat i nian på de olika anvisningsskolorna. Medelvärdet var 42 procent, men på en skola klarade bara 20 procent av eleverna grundläggande behörighet, medan på en annan anvisningsskola gjorde 55 procent av Vivallaeleverna det. Totalt handlar det dock om relativt få elever och antalet på de olika anvisningsskolorna varierar.
Detta kan jämföras med att mellan 75 och 85 procent av övriga elever på de anvisningsskolorna uppnådde grundläggande behörighet 2019–2020. Anvisningsskolornas övriga elevers resultat påverkades inte av att det kom in nya elevgrupper på skolorna, däremot påverkade Vivallaelevernas skolresultat skolornas totala resultat. Den totala andelen elever som klarade grundläggande behörighet på anvisningsskolorna sjönk från 84 procent 2019 till 76 procent 2020.
Forskarna har efter ett antal djupintervjuer och observationer på plats konstaterat att uppfattningen om att skolnedläggningen lett till ökad integration är dubbel. Vivallaskolan var en segregerad skola i förhållande till andra skolor i Örebro. Efter nedläggningen blev det delvis en intern segregation på anvisningsskolorna i stället där elever med olika etniska bakgrund tenderade att skapa egna grupperingarna och gemenskaper utanför lektionstid.
– Samtidigt finns andra sammanhang och rum där nya möten sker i högre utsträckning. De viktigaste är klassen och klassrummen där lärare möjliggör samvaro och samspel mellan elever med olika bakgrund. Hur framgångsrikt detta arbete är beror mycket på lärarens förmåga att skapa positiva processer som bygger på respekt och omsorg, vilket påverkar elevernas känsla av trygghet och tillhörighet. Vår rapport visar att omorganisationen har skapat nya möjligheter för lärande och integration men att flytten av elever i sig inte innebär någon garanti för något av det, säger Bergh.