I år försvann flera elever från Linköpings skolor efter skjutningar i de utsatta områdena.
– Vi har kännedom om några ärenden, där ungdomar valt att flytta utomlands, som har kopplingar till händelserna i Linköping sista tiden, säger Ulla Salmela Trosell, avdelningschef för Barn och unga på Linköpings kommun.
Efter varje sommarlov rapporterar Linköpings skolrektorer om elever som inte har kommit tillbaka till skolan. Skolchefen Christel Horsak sammanställer den rapporten och målet är att ta reda på var eleverna är.
Gymnasierektorerna gör en orosanmälan direkt till socialtjänsten om några elever under 18 år saknas.
Redan under sommaren fick redaktionen kännedom om att en del familjer hade skickat sina barn till hemlandet eller till släktingar i andra länder. Föräldrarna oroade sig för att skjutningar och kriminella gruppers ökade aktiviteter i Linköpings utsatta områden skulle kunna drabba och påverka barnen. Föräldrarna är inte bara rädda för att barnen kan bli skjutna utan att de också kan rekryteras till kriminella gäng. Efter flera skjutningar under hösten försvann några elever till.
I mitten av september, saknades ett 15-tal elever i grundskolan och ytterligare några på Linköpings gymnasieskolor.
– Syftet med vår rapport är att upptäcka barn som hotas av att bli bortgifta eller skickade till uppfostringsläger utomlands, och att hitta de som hålls hemma. Siffrorna varierar och varje år hittar man naturliga förklaringar till varför vissa barn inte har kommit till skolan. Vissa har flyttat, vissa har bytt skola och familjen har glömt att meddela, säger Christel Horsak.
Efter varje sommarlov saknas det ett antal elever i Linköpings skolor, elever som inte kommer tillbaka till skolan. Men i år försvann några även under läsåret.
Enligt både Christel Horsak och Ulla Salmela Trosell är det viktigaste att i tid upptäcka elever som är farozonen att bli bortskickade. Då kan man hjälpa dem i Linköping. Upptäcks försvinnandet när de redan är borta, är det försent.
– Därför är förebyggande arbete viktigt. Skolan har varit bra på att fånga upp oro hos elever och då har vi kunnat utfärda utreseförbud eller omhänderta barn som har riskerat att föras utomlands mot sin vilja. Vi har en gemensam arbetsgrupp, skolan och socialtjänsten, som utvärderar vårt arbete för att kunna bli ännu bättre, säger Ulla Salmela Trosell.
Är det här är en ny situation i Linköping att barn och ungdomar flyttar utomlands för att deras föräldrar oroas för de ungas liv eller för att de ska bli indragna i kriminalitet?
– Ja, men det har skett att ungdomar skickats iväg på så kallade "uppfostringsresor" även innan.
Får föräldrarna skicka en niondeklassare till ett annat land för att eleven inte ska hamna i problem? Vad kan ni göra?
– Om skolan får reda på att föräldrarna planerar detta kan skolan göra en orosanmälan. Socialtjänsten kan i de fall det finns oro för att barn ska föras utomlands agera genom att omhänderta barn eller ansöka om utreseförbud.
Det finns en kritik hos vissa lärare att socialtjänsten inte är snabb när de signalerar att en elev kan hamna i gängkriminalitet. Vad säger du om det?
– När en anmälan kommer in till socialtjänsten ska en skyddsbedömning göras inom 24 timmar. Hur skyndsamt socialtjänsten agerar beror på innehållet i en anmälan, tidigare kunskap och kännedom. Vårt arbete styrs och regleras av lagstiftning, vilket innebär att om det inte finns samtycke till insatser på frivillig väg, ska en bedömning och prövning göras om kriterierna för tvångslagstiftning är uppfyllda, vilket ibland kan påverka socialtjänstens möjligheter att agera.