Jesper Svensson blev nyligen vd på Tekniska verken Nät efter att tidigare ha arbetat på Siemens.
Branschorganisationen Energiföretagen gjorde nyligen en prognos som pekar på att elanvändningen i Sverige kommer att öka kraftigt de närmaste 25 åren, från dagens 140 TWh om året till 240–310 TWh. Det rör sig alltså i runda slängar om en fördubbling.
Den stora ökningen väntas ske i norr, där elslukande industrisatsningar planeras inom stål-, kemi- och gruvnäringen. Men även i en stad som Linköping väntas elanvändningen öka, inte minst på grund av elektrifieringen av fordonsflottan.
Utvecklingen innebär att Tekniska verken behöver höja kapaciteten i nätet. Men jämfört med städer som Uppsala och Stockholm, där det redan råder kapacitetsbrist, är Linköping bra rustat.
– Om ett företag vill starta verksamhet i Linköping och behöver 1–10 megawatt så fixar vi det inom rimlig tid. Men det är klart, handlar det om till exempel en batterifabrik med 200 MW så krävs en omfattande process. Då behöver både Svenska Kraftnät och Vattenfall involveras för att anpassa stam- och regionnät. Det kan ta många år, säger Jesper Svensson, nytillträdd vd för Tekniska verken Nät.
Det är inte bara den ökande elanvändning som kräver insatser. Det gör även produktionen av solenergi. Den installerade solelseffekten i Linköping har i år ökat med 7 MW till cirka 40 och mycket talar för att flera stora solcellsparker byggs framöver.
– Det ställer krav på oss, men det är en jättepositiv utveckling och en angenäm uppgift. För mig som kommer utifrån känns det bra att nu få vara med och påverka omställningen på riktigt, säger Jesper Svensson.
I fjol lade Tekniska verken ner 18,6 mil kabel, satte upp 277 kabelskåp och byggde 85 transformatorstationer. Allt detta handlar inte om att höja kapaciteten i nätet – oftast rör det sig om gamla kablar och utrustning som behöver bytas. Men när detta ändå ska göras tar man höjd för en ökad elanvändning.
Intill Hamngatan pågår just nu ett sådant arbete. Huvudkabeln – som är runt 50 år gammal – byts ut mot en ny, med större kapacitet. Förr lade man alla ledningar löst i jorden, nu dras de genom plaströr när man jobbar inne i tätorter.
– Det gör det mycket enklare att byta ut en trasig ledning i framtiden – det räcker med att gräva på två ställen och skjuta in en ny ledning genom röret. Vi lägger också ner ett antal extra, tomma rör för framtida behov, berättar projektledaren Tobias Mathisen.
Nya elkablar läggs inuti rör. Det gör det lättare att byta trasiga ledningar i framtiden.
På landsbygden går det att gräva flera kilometer på en dag, om markförhållandena är gynnsamma. Inne i staden är det betydligt knepigare. Det vimlar av ledningar och rör – varav alla inte finns utmärkta på kartorna – och det gäller att frilägga dem försiktigt med spade. Massorna som grävs upp måste oftast köras till ett mellanlager och ska provtas innan de kan läggas tillbaka, för att kontrollera eventuella föroreningar. Arkeologi och diverse tillstånd tar också sin tid.
– På Hamngatan var asfalten dessutom 30–40 centimeter tjock på sina ställen, mot normala 12. Man har lagt lager på lager genom åren, konstaterar Tobias.
När gator måste grävas upp kontaktas alla avdelningar på Tekniska verken för att se om det går att samordna med fiber, fjärrvärme, vatten och avlopp.
– Normalt räknar vi med att byta elledningar efter 40–50 år. Men om gatan ändå ska grävas upp byter vi, även om det är ett par års livslängd kvar, säger Jesper Svensson.
Så här kan det se ut när man gräver inne i staden. Inte helt lätt att se vad som är vad ...
På landsbygden pågår också satsningar. När systerbolaget Utsikt Bredband drar fram fiber passar Tekniska verken Nät på att lägga ner elkablar. Det gör elförsörjningen säkrare och innebär att gamla luftledningar kan monteras ner. Bara i år plockas cirka fyra mil sådana luftledningar bort.
– Det är väldigt populärt bland markägarna som blir av med stolparna och får mer brukbar åker, kommenterar Niclas Lindqvist, som är projektledare för en ny högspänningskabel som grävs ner mellan Vikingstad och Malmslätt.
Sträckan Vikingstad–Malmslätt kräver 14 nya transformatorstationer och blir klar före årsskiftet. Den närmaste tiden kommer det att grävas inne i Malmslätt.
Moderniseringen minskar risken för elavbrott – och de elavbrott som ändå uppstår kan göras betydligt kortare. När strömmen bryts någonstans går det numera nämligen oftast att med fjärrstyrning koppla strömmen en annan väg.
– Vi måste förstås ändå skicka ut personal för att åtgärda felet, men hushållen slipper vara strömlösa under tiden, förklarar Niclas Lindqvist.
Elmontörerna Nicklas Soleby och Joakim Rydberg byter ut luftledningar mot markkabel och installerar transformatorer mellan Vikingstad och Malmslätt.