Digitaliseringen har gjort att de flesta branscher befinner sig i en omställning. Ny teknik ger nya användarbeteenden och tvingar fram ny utveckling, nya arbetssätt och ytterligare ny teknik.
Där, i digitaliseringens spår, är det strålande tider för Combitech, det Saabägda konsultbolaget som arbetar med IT-, mjukvaru- och IT-säkerhetsutveckling. Senaste bokslutet visade en omsättning på 2,4 miljarder kronor och en vinst på 177 miljoner.
– I digitaliseringen hänger allt ihop när det gäller teknologin, produkterna och de stödjande systemen. Vi har haft en stor fördel att vi kommer från R&D-sidan (forskning och utveckling) och kan teknologin, det har gett oss framgång, säger Hans Torin.
Hänger ihop säger du, utveckla!– Man kan se det i tre delar där it är en del, med exempelvis kundsystem eller ekonomisystem. En annan del är produktteknologi, mjukvaran i själva produkterna, och en tredje är övervakande teknologi. De här tre delarna har tidigare varit helt skilda, men digitaliseringen gör nu att de börjar gå ihop till ett ekosystem.
– Jag kan ta ett exempel från sjukvården. Det finns sensorer som du sätter i kroppen, för att analysera till exempel blodvärden. Det är produktteknologi. Du behöver också övervaka den teknologin, det är ot, övervakningsteknologi. Sen behöver du it, ett system som sammanför all den här informationen, som ett journalsystem. När du kopplar ihop dem, det är då du kan digitalisera fullt ut. Det är detta som är digitalisering.
Combitech, som idag har cirka 150 kunder, har en stor del i Sveriges just nu största industriprojekt där företaget tillsammans med LKAB, ABB, Volvokoncernen och Epirockoncernen utvecklar framtidens gruva i Kiruna.
– Idag står gruv- och stålindustrin för ungefär tio procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Målet med den nya gruvan är att göra den koldioxidfri och autonom. Den ska gå från 1 300 meter ner till 2 000 meters djup och alla system ska hänga ihop, säger Hans Torin.
Var är ni i projektet nu?– Vi ska börja testköra i en gruva i Kiruna, i malmbrottet Konsuln, där vi sätter upp all utrustning. Första kvartalet 2020 kommer vi börja där. Vi på Combitech testar också system, och elektriska gruvmaskiner, i gruvor i Chile och Australien.
Vad i digitaliseringen tror du kommer påverka människor mest närmaste framtiden?– Jag hoppas kommuner och den offentliga sidan digitaliserar ännu mer. Det kan gälla enkla saker som att söka byggnadstillstånd. Idag kan de säga "vi har digitaliserat" även om det rör sig om att de har scannat in ett papper till en pdf-fil. Det är inte digitalisering. Sen tror jag att det inom en hyfsat snar framtid kommer autonoma bilar. Jag är helt säker på att det först kommer autonoma lastbilar, sen autonoma bilar som verkligen fungerar om fem-tio år.
Varför tror du lastbilarna kommer först?– De är lättast att styra i trafiksystem. Om man lyssnar på automotiveindustrin så tror den att lastbilssidan kommer först.
Tror du autonom trafik dominerar Linköping om tio år?– Jag tror det kommer vara ett helt annat trafikmönster då. Vår nuvarande flotta kommer att finnas kvar då så det blir en blandning. Att ha både autonoma och icke autonoma bilar kräver ett stort tänk, du behöver en trafikstyrning som sköter det. Det kommer att bli dramatiska förändringar. Det kan tyckas att det är köer idag men vårt vägnät utnyttjas bara till kanske fem procent. Kan du då ha autonoma bilar och mindre bussar som kör dit du ska så kan du få enorma effekter.
Tycker du att det offentliga gör tillräckligt?– Jag tror att de gör stora försök men det finns en tröghetseffekt inom politik och förvaltning. Det är på både gott och ont. Saker och ting ska ta tid, politiker ska inte besluta dag 1 och så utförs det dag 2, men det finns ändå mycket att göra.
Vad är er största utmaning just nu?– Att få tag i duktiga medarbetare. Det är det absolut största problemet. Jag brukar ta som exempel att om du tidigare hade 5 000 rader kod i en Saab 9000. Nu i de moderna bilarna finns det ungefär 70-80 miljoner rader kod. Allt är mjukvara nu för tiden. Så det gäller att få tag på de som kan utveckla mjukvara, duktiga ingenjörer. I det arbetet jobbar jag för att Linköping ska bli mer attraktivt.
Hur?– Jag tycker politikerna borde samlas kring en bra vision för Linköping eller Sverige. Det gäller att skapa en attraktivitet i Linköping så topptalangerna kommer hit och blir skattebetalare här.
Hur gör man Linköping attraktivare?– Du måste ha både ett jättebra universitet och en attraktiv miljö att leva i. Jag har jobbat globalt i många år och ser du på till exempel Kalifornien så har de fantastiska rekreationsområden och universitet. Det är attraktivt att bo och leva i de områdena. Jag tycker också det vore kul om Linköping satte sig på kartan, både nationellt och internationellt, och gör lite kul kring digitalisering och autonomt. Man skulle kunna samla privata aktörer, kommunen och andra intressenter och få fram några flaggskepp som man sen skulle kunna läsa om i Corren och New York Times.
– Autonoma bussar till exempel, det skulle man kunna ha mellan resecentrum och Mjärdevi. Eller ett lokalt 5G-nät över Linköping. Det vore coolt. Allting handlar om marknadsföring idag och då måste man ha något att lyfta fram, som skapar ett brus. Vi har fantastiska företag i Linköping med grymma kunskaper, det som behövs är en vision som visar vi gör. Då skulle Linköping bli ännu mer attraktivt. Mjärdevi skulle också kunna göras mer attraktivt. Gärna genom att knyta ihop universitetet ännu bättre med parken. Vi samarbetar mycket med Liu men med ännu tajtare band mellan universitet och näringsliv kan vi bli starkare, där kan vi lära av USA.
Ni är en del av Wasp, Sveriges största privata forskningsprojekt, har jag förstått.– Ja, en av projektledarna i Wasp kommer från oss. Wallenbergfamiljen har ju satsat på Wasp för att de vill se en satsning på AI. Det är ett fantastiskt initiativ och det behövs. Sverige ligger globalt sett långt, långt efter på det området.
Beror det på för lite forskning?– Ja. Ska man lyckas måste man fokusera. Det gäller allt. Inom tv och bildskärmar till exempel, där bestämde sig Sydkorea och Samsung för tiotalet år sedan att bli ledande på det. Idag är de särklassiga. Förhoppningsvis är Wasp-projektet ett steg mot att fokusera på AI i Sverige.
Sverige ligger efter i AI säger du, men historiskt sett har ju landet legat långt fram i teknikutvecklingen.– Ja, det är det som har byggt det välstånd vi har idag. Att vi varit så framgångsrika beror mycket på att vi har varit, och är, duktiga på samarbete. Kanske beror det på att vi haft det tryggt länge, att vi samarbetar. Om du bor i Indien i en fattig familj, som skrapat ihop pengar till din utbildning, så för att få din ingenjörsexamen måste du hela tiden kämpa mot andra för att lyckas och kunna försörja familjen. Vi har inte haft det trycket på oss i Sverige. Samarbete är en av Sveriges absoluta styrkor.
Är det bra samarbetsklimat här i Linköping?– Det finns förbättringspotential. Jag återkommer till det där med vision, i den ligger att man behöver samarbeta mer. Jag är smålänning så jag känner starkt för Gnosjöandan. Där är det mycket mer samarbete. Världen är komplex och kommer bli ännu mer komplex i framtiden. Ska man lyckas måste man göra det med olika partners.
Om du hade kommunstyrelsen här i rummet, vad skulle du vilja att de sa?– Jag har faktiskt haft dem här nyligen och då tjatade jag mig fördärvad om värdet av samarbete och en gemensam vision. De måste lyfta sig bort från tjafs om politiska poänger till att skapa en vision om skapandet av ett bra Linköping med trygghet, utveckling och där vi ligger i teknikens framkant. Sverige är extremt beroende av sin exportindustri för att kunna betala för skola, polis och allt annat. Lilla Sverige måste ligga i framkant för att lyckas.
Kände du att dina ord fick fäste i politikerna?– De lyssnade förstås och jag hoppas att de tog chansen att lyssna på mig och andra företagsledare och ta med sig vår kunskap till hjälp för förändring.
Ni är ungefär 400 i Linköping idag. Växer ni hela tiden?– Vi skulle kunna anställa 200 personer till här i Linköping om det bara fanns ingenjörer.
Gör universiteten vad de kan för att få fram ingenjörer?– Nu är jag ju part i målet men jag tror Sverige måste producera fler ingenjörer. Då måste man börja mycket tidigare med barnen, särskilt tjejerna, och få dem att tycka att teknik är kul. Att de lär sig matematik tidigt. Där är vi med och stöttar olika projekt. Det är grunden för att förstå teknik.
Var tror du Combitech är om 5-10 år?– Vi vill växa rejält här i Linköping, vi tycker det är en fantastisk stad, men får vi inte tag i rätt resurser så måste vi vara snabba och lägga det någon annanstans. Det kan vara i Norge, Luleå eller någon annanstans.
