Efter 16 år kunde polisen äntligen lösa dubbelmordet på Åsgatan. Nyckeln var att kombinera DNA-teknik med sökningar i kommersiella släktdatabaser.
Men DNA-metoden strider mot svensk lag.
Det slår Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), tidigare Dataskyddsinspektionen, fast i ett yttrande till polisen, något som P3 Krim var först med att berätta.
Det främsta skälet är ett förbud i brottsdatalagen, som gör att polisen inte får utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer om sökningen grundas på känsliga personuppgifter – vilket DNA räknas som.
Ricky Ansell, verksamhetsexpert på Nationellt forensiskt centrum, har tidigare ställt upp i media och berättat om metoden.
2019, när det beslutades att dubbelmordet i Linköping skulle bli pilotprojekt för DNA-metoden, hävdade han att polisen tagit hänsyn till etiska och juridiska komplikationer.
Men när vi kontaktar honom vill han inte kommentera IMY:s yttrande.
"I nuläget inväntar vi myndighetens analys av yttrandet", skriver han i ett sms.
Polisens nationella mediecenter vill inte heller svara på om yttrandet förvånade dem, om polisen visste att metoden kunde strida mot lagen eller vad som händer nu.
– Polismyndigheten granskar detta, säger presstalespersonen Anna Engelbert.
Polisens förhoppning har varit att kunna använda DNA-metoden på flera ouppklarade grova brott. Hur det blir nu återstår att se.