NÀr vi pratade med Simon Dekker Linnros i april hade han kommit halvvÀgs pÄ sin resa genom USA.
â Jag hade precis börjat cykla in i Texas, jag hade ingen aning om hur stort det egentligen var. I Texas tillbringade jag nĂ€stan 2 veckor vilken jag inte trodde att jag skulle göra. Det var staten jag spenderade överlĂ€gset mest tid i.
För varje stat han passerade förÀndrades miljön och kontrasterna mellan staterna blev alltmer pÄtaglig. FrÄn vacker natur med berg och öken till lÄnga motorvÀgar och stora stÀder. Han tog sig sÄ smÄningom in i den djupa södern och dÀr möttes han av nya insikter.
â Att cykla genom Texas var vĂ€ldigt intressant. Det var sĂ„ mycket kulturella och politiska skillnader och mycket fattigdom. Men det blev intressant pĂ„ ett annat sĂ€tt, sĂ€ger Simon.
Trots de stora skillnaderna frÄn Sverige kÀnde han sig aldrig rÀdd eller otrygg. Vid mÄnga tillfÀllen erbjöds hjÀlp utan att knappt behöva frÄga.
â En kvĂ€ll tog all mat och vatten slut och jag yrade runt sent pĂ„ kvĂ€llen och försökte hitta ett stĂ€lle att slĂ„ upp tĂ€ltet. Till slut hittar jag en man som jag kunde be om att fĂ„ lite vatten, utan tvekan erbjuder han middag och en sĂ€ngplats över natten. Och nu hade han sjĂ€lv inte mycket pengar eller sĂ„, han bodde i ett litet hus han sjĂ€lv byggt, sĂ€ger Simon.
Efter den 50 dagar lÄnga resan genom USA kom han fram till mÄllinjen, New York. Han hade inte förvÀntat sig ett större bemötande vÀl pÄ plats. Hans kompis som bor i stan var dÀr, men ocksÄ 20 andra, helt okÀnda personerna som glatt vÀlkomnade han.
â Jag nĂ€mnde lite snabbt pĂ„ min Instagram att jag snart var framme i New York ifall nĂ„gon ville titta förbi. Men att det kom sĂ„ mĂ„nga, det kĂ€ndes surrealistiskt.
I tre veckor har Simon nu laddat upp inför nÀsta tur. Denna gÄng blir han inte ensam. Tillsammans med runt tjugo andra deltagare ska han cykla genom hela Sverige, sÄ snabbt han kan. Han har 150 timmar pÄ sig att ta sig frÄn riksgrÀnsen i norr till Smygehuk i söder.
â Nu handlar det om att cykla sĂ„ lĂ„ngt jag Ă€r fysiskt kapabel till varje dag. Mitt mĂ„l Ă€r ungefĂ€r 40 mil per dag, i USA snittade jag pĂ„ 15 kilometer varje dag.
För att klara av det snÄla tidsspannet krÀvs det mycket planering. Simon har i förvÀg planerat vilken mat han ska köpa för att det ska gÄ sÄ snabbt som möjligt inne pÄ olika butiker eller mackar han passerar. Han har Àven nÄgra alternativ att Àta pÄ cykeln. Sömnen ser han som ett intressant experiment.
â Jag kommer försöka sova sĂ„ lite som möjligt eftersom att det bara rör sig om fem, sex dagar. DĂ„ kan man komma undan med tvĂ„ timmar sömn per natt.
Kommer du ta in pÄ vandrarhem?
â Nej, det tar alldeles för lĂ„ng tid. Jag hoppar bara av och lĂ€gger mig pĂ„ marken nĂ„gonstans. Det kommer nog bli mycket busshĂ„llplatser, det blir det ofta, det Ă€r nĂ„got jag gillar att sova pĂ„.
Simon beskriver en lĂ€ngtan som uppstod under USA resan â att fortsĂ€tta cykla genom natten. Han vet inte var hans grĂ€ns gĂ„r vilket Ă€r nĂ„got han vill ta reda pĂ„ om sig sjĂ€lv. Han vill testa nya grĂ€nser och se hur lĂ„ngt han kan cykla pĂ„ ett dygn.
Tröttnar du aldrig pÄ att cykla?
â Jag gör ju inte det, man fĂ„r abstinens. Det blir svĂ„rt att lĂ€gga av, men det Ă€r lĂ€tt att sĂ€ga nu. Sen nĂ€r jag Ă€r halvvĂ€gs in i Sverige och klockan Ă€r 03 pĂ„ natten och det ösregnar, dĂ„ kommer det kĂ€nnas lite dĂ„ligt kanske men just nu ser jag bara fram emot de stunderna med mig sjĂ€lv.