Den 19 oktober förra året besökte 42-åringen en 65-årig man i dennes hem på Nya Tanneforsvägen. Utöver 42-åringen och 65-åringen befann sig två andra män i lägenheten.
Linköpings tingsrätt ansåg i sin dom i maj i år att det var bevisat att 42-åringen helt oprovocerat angrep 65-åringen genom att bland annat hugga honom med en kniv i tinningen. Hugget var så kraftigt att knivbladet bröts av och fastnade i mannens huvud.
65-åringen fördes medvetslös till sjukhus och dog den 3 december.
42-åringen greps två dagar efter dådet och nekade till brott. Enligt tingsrätten fanns det dock flera omständigheter som visade att det var han som utdelade knivhugget. En av männen som befann sig i bostaden pekade ut 42-åringen som den skyldige.
Åklagaren kunde även luta sig mot teknisk bevisning – bland annat i form av dna. 42-åringen hade blod under en nagel. Blodet kom från den knivhuggne mannen.
En oenig Linköpings tingsrätt dömde 42-åringen till fängelse i 14 år. Han valde dock att överklaga domen till Göta hovrätt. I juni kom en oenig hovrätt fram till att bevisningen mot 42-åringen var så övertygande att han skulle dömas för mord. Straffet på fängelse i 14 år fastställdes.
Två av hovrättens ledamöter ville dock fria 42-åringen då de ansåg att det inte gick att utesluta att någon annan person låg bakom det dödliga våldet.
42-åringen valde, genom sin advokat, att överklaga hovrättens dom till Högsta domstolen. Mannen kräver att bli frikänd eller att åtminstone få straffet mildrat. I sitt överklagande påpekade mannen att en av de personer som befann sig i lägenheten där mordet skedde inte hördes under rättegången.
Riksåklagaren Petra Lundh anser dock i ett yttrande till HD att det inte finns några skäl att bevilja prövningstillstånd. Hon skriver att den man som befann sig i lägenheten och som inte vittnade under rättegången har kunnat avföras som misstänkt gärningsman.
Vid rättegången spelades bland annat telefonavlyssningar från det aktuella vittnet upp och enligt riksåklagaren har inget som rör vittnet varit dolt, vare sig för försvaret eller rätten. Riksåklagaren framhåller även att försvaret hade kunnat åberopa vittnet som bevisningen under rättegången. Slutsatsen är att det inte finns några skäl att genomföra ytterligare en rättegång.
HD har ännu inte tagit ställning till överklagandet.