Nedläggningen av fyra grundskolor och elva förskolor i Linköping var vårens stora politiska beslut. Som helhet innebar beslutet att barn- och ungdomsnämnden sa upp 18 hyresavtal för att minska sina lokalkostnader. Vid många av de nedlagda verksamheterna är det Lejonfastigheter som själva äger fastigheten, men i vissa fall har Lejonfastigheter hyrt lokalerna av en extern fastighetsägare – och i nästa led hyrt ut lokalerna till barn- och ungdomsnämnden. Dessa hyreskostnader har fortsatt att ticka på.
Nu kompenseras Lejonfastigheter för de externa hyresavtal som har fortsatt att innebära kostnader. Under tisdagens sammanträde beslutade S+M-styret, med stöd av Centern, att betala ut 3,8 miljoner kronor. Pengarna tas från kommunstyrelsens plusresultat för 2023.
Majoriteten av oppositionspartierna var kritiska till beslutet.
– När skolnedläggningarna genomfördes sa vi att de här hyresavtalen skulle bli en kostnad för kommunen, de skulle ju fortsätta att löpa på, och att man hade kunnat låta eleverna eller barnen gå kvar om vi ändå var tvungna att betala hyran. Sen har Lejonfastigheter en prognostiserad vinst på 59 miljoner kronor för 2023. De har så gott om stålar så de hade gott och väl kunnat betala för det här själva, säger Åsa Wennergren (L) och fortsätter:
– Det här är pengar som hade kunnat användas i annan verksamhet. Många i skolan runt om i Linköping drar in på inköp just nu. Hade styret varit tidigare ute så hade pengarna till exempel gått att använda till det.
Niklas Borg (M), kommunstyrelsens vice ordförande, säger att sju av de 18 hyresavtalen var tecknade med externa fastighetsägare. Fem av dem löper ut under 2024 och två av dem har längre löptid.
– Att stora delar av oppositionen är kritisk till det här beslutet tycker jag visar att man inte vill inse konsekvenserna för kvaliteten i barnomsorgen och grundskolan om man inte agerar utan istället tvingas att minska lärartätheten. Barnkullarna minskar. Födelsetalen är nu de lägsta sedan 1990-talet. Utifrån det fattades beslutet att lägga ned ett antal förskolor och skolor i våras och det gjordes inte för att få ekonomisk vinning 2023 utan att långsiktigt anpassa lokalkostnaderna till antalet barn i förskola och skola, skriver Niklas Borg i ett mejl till oss.
Varför väljer ni att kompensera Lejonfastigheter när de går med vinst?
– Lejonfastigheter får kompensation för hyresavtal mot externa hyresvärdar. Dessa kostnader är svårare för bolaget att göra något åt eftersom man inte äger fastigheterna. De administrerar hyresavtal som kommunen ingått med externa parter där kommunen nu valt att gå ur dessa. Det är därför rimligt att kommunen står för kostnaderna.
– Det är också, utifrån skatteperspektivet, inte tillåtet att övervältra kostnader från en kommun till ett bolag eftersom bolaget då minskar sin vinst och därmed hur mycket som ska betalas i skatt, fortsätter han.
Hade inte eleverna kunnat gå kvar tills dess att avtalen löpt ut?
– Eftersom Lejonfastigheter måste jobba med att ställa om de egenägda lokalerna för att möjliggöra annan verksamhet så har det av den anledning funnits en poäng i att tomställa lokalerna. Det är svårt att ställa om lokaler som det bedrivs verksamhet i. Sedan har barn- och ungdomsnämnden gjort bedömningar utifrån det bästa för eleverna och planerat utflyttning ur det perspektivet.