Anders Fernemark leder med sin enhet säkerhetsarbetet i Linköpings kommun. Nu anställs fler medarbetare på lägre nivåer för att förbättra säkerheten inom skolor och andra verksamheter.
– Sedan en tid tillbaka har oron i samhället vuxit sig starkare. Och den oron finns så klart i skolorna också. Därför behöver vi nu fundera över: Hur hanterar vi skolsäkerheten? säger Anders Fernemark, säkerhetschef i Linköpings kommun.
Det senaste halvåret har fyra personer mördats i Linköping när någon skjutit ihjäl dem på offentliga platser. Våld och narkotikahandel pågår i flera bostadsområden. Andra städer drabbas också; i Stockholm har 21 unga människor skjutits ihjäl hittills i år, i Eslöv gick en elev till attack med kniv och skadade en lärare på skolan, i Eskilstuna sköts en 16-årig pojke ihjäl strax utanför en fritidsgård i september.
Samhällsutvecklingen gör att Linköpings kommun nu inrättar nya tjänster: Två säkerhetssamordnare anställs på utbildningsförvaltningen. Alla skolor ska ha aktiva säkerhetsombud och alla ska genomföra riskanalyser som granskas av kommunens säkerhetsenhet, för att hitta brister och förbättra säkerheten.
– Situationen blev extra tydlig med skjutningen i Skäggetorps centrum eftersom den skedde så nära skolor, säger säkerhetschef Anders Fernemark.
På sitt månatliga möte nyligen diskuterade enhetschefer och skolledare på gymnasienivå vilka hotbilder som kan finnas och hur säkerhetsarbete ska bedrivas. På mötet medverkade säkerhetsstrateger från säkerhetsavdelningen. En liknande diskussion har hållits inom grundskolan. Åsa Ridne, chef för gymnasieskolan, säger att hennes avdelning nu går igenom alla kommunala gymnasieskolor för att identifiera risker. Först ut är Anders Ljungstedts gymnasium, kommunens största skola.
– Det är ett förändrat läge i Linköping. Det är klart att händelserna som skett har påverkat oss. Det här är ett avstamp i vårt fortsatta säkerhetsarbete, säger Åsa Ridne.
Analyserna kan handla om in- och utgångar, vilka som har tillgång till vilka delar av lokalerna, vilka lås, larm och övervakningskameror som finns eller bör finnas, rutiner för larmning och utrymning och även så kallad inrymning, om hot eller våld i eller runt skolan gör det för farligt att utrymma.
Vi har talat med rektorer för tre skolor, Birgittaskolan (gymnasieskola), Tokarpsskolan (högstaieskola) och Nygårdssskolan (elever F-4) som alla berättar om åtgärder de gjort för att öka säkerheten den senaste tiden: Övervakning mot ovälkomna besökare, larmtelefoner, låsta dörrar, anställning av säkerhetsansvarig på heltid.
"Vi ska skapa förutsättningar för goda samhällsmedborgare, men vi är ingen straffande utan en fostrande verksamhet. När det sker normbrytande beteende är det vår uppgift att snabbt och tydligt markera mot det, men vi ska ju inte döma någon utan lära och uppmuntra till goda beteenden", säger Jens Rosenqvist, rektor på Ekholmsskolan.
Inte alla skolor anser sig påverkade av det ökade våldet i Linköping. Ett exempel är Ekholmsskolan där varken skjutningarna eller kriminella grupperingar fått konsekvenser för tryggheten, enligt rektorerna Jens Rosenqvist och Fredrik Eckerud. De jobbar dock medvetet för att bygga relationer och visa eleverna ett alternativ till kriminellt liv:
– Skolan ska försöka ge ungarna så pass mycket av allt annat, att de inte ens behöver titta åt de kriminellas håll, säger Fredrik Eckerud.
– Vi försöker skapa en skola som ger eleverna förutsättningar för ett bättre liv. Det är ju därför vi jobbar med det vi gör, säger Jens Rosenqvist.
Säkerhetssamordnare anställs på utbildningsförvaltningen och även på socialförvaltningen med samma uppdrag, att stärka säkerhetsarbetet nedåt i organisationen.